Svart katt över vägen eller segerhuva
Begreppet lyckan penetreras från en rad olika håll i Nils-Arvid Bringéus nya bok Lyckan kommer, lyckan går. Den lärda och välskrivna studien befinner sig i gränslandet mellan religion och etnologi, skriver Agneta Lilja.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet, Nils-Arvid Bringéus, i sin nya bok tar upp lyckan till studium, gör han det med ett vittfamnande grepp på ämnet. I sin bok Lyckan kommer, lyckan går penetrerar han begreppet från en rad infallsvinklar för att visa i vilka olika sammanhang och skepnader det kan uppträda. Studien befinner sig enligt författaren i gränslandet mellan religion och etnologi och analyserar utifrån folkliga och lärda källor lyckobudskap och lyckotillfällen.
Konstant resurs
En viktig utgångspunkt för författaren är den i bondesamhällen vanliga föreställningen om att lycka bara förekommer i ett visst mått. Denna föreställning brukar benämnas "the limited good" och innebär att lyckan uppfattas som en konstant resurs, som kan fördelas olika mellan samhällsmedlemmarna, men däremot inte ökas. Någon får alltså sin andel lycka utökad endast på bekostnad av någon annan. Föreställningen om the limited good hjälper oss att förstå exempelvis tron på att en häxa med hjälp av magiska metoder kan stjäla lycka av en medmänni-ska för att öka sitt eget mått. Lycka i denna bemärkelse handlar om tillgångar i form av t ex mat eller mjölk.
Avund
Lyckan är alltså en ömtålig resurs och det är viktigt att man noga bevakar sin beskärda del. Andras avund kan vara ett försök att stjäla ens lycka och detta var anledningen till att man inte borde berömma andras tillgångar, genom att t ex säga att korna var granna och feta eller barnen välnärda och fina. De berömmande orden kunde uppfattas som ett uttryck för avund och bemöttes därför oftast med den oförskämda frasen "Kyss mig i baken!" Frasen användes för att avvärja hotet från den potentiellt avundsamme. Ibland kunde kvinnor också lyfta på kjolen och visa sina nakna bakdelar för att värja sig mot avunden.
Söndagsfödsel
I alla tider har människor på olika sätt sökt utröna hur lyckosamma de skall bli. Man har tagit tydor av naturfenomen och himlakroppar och man har haft bestämda idéer om vilka dagar som är särskilt lyckosamma. Att födas på en söndag är lyckosamt, särskilt om man föds under gudstjänsttid. Har man dessutom fosterhinnan, den s k segerhuvan, kvar på huvudet blir man ännu mer lyckosam.
Den söndagsfödda med segerhuva anses utrustad med särskilda utförsgåvor som förmågan att se det andra inte ser och liknande. Segerhuvan bör man dessutom spara eftersom man med hjälp av den kan släcka vådeld.
Olika spådomsmetoder
Sökandet efter lycka har också tagit sig uttryck i olika spådomsmetoder. Människor vill gärna i förväg ta reda på hur de kommer att lyckas i livet. Bringéus diskuterar fenomen som lottning, tärning och kortlekar som medel att utröna lyckan och få vetskap om sitt framtida öde. Han nämner också kiromanti och läsandet av kristallkula. I varje samhälle finns människor som anses ha förmågan att se in i det fördolda och med hjälp av skilda magiska tekniker ta reda på vad framtiden bär med sig.
Ofta har marginaliserade grupper i samhället, i Sverige exempelvis samer, finnar och romer, ansetts ha dessa förmågor. De har därför anlitats som spåmän och spåkvinnor.
Stark ställning
I vårt sekulariserade samhälle med dess uttalade preferenser för rationella och vetenskapligt väl underbyggda förklaringar har många av de äldre spådomsmetoderna och magiska föreställningarna paradoxalt nog en stark ställning. Man brukar sammanfatta nyandligheten under paraplybeteckningen New Age. Det är ett slags den moderna tidens folktro, som erbjuder ett smörgåsbord av paranormala förklaringar till världen.
New Age
Vanligen förklarar man New Age-rörelsens popularitet med vetenskapens misslyckande att begripliggöra tillvaron i enbart tekniska och rationella termer. Förklaringarna räcker inte och människor söker sig därför till alternativa modeller. Ibland har man talat om detta som ett behov av "återförtrollning av vardagen". Människor inser alltmer att det finns många frågor och problem som inte kan förstås utifrån enbart rationalitet. Det oförklarliga måste dock förklaras och då tillgrips magi och övertro i dag likaväl som i går.
Föremål
Föremål kan ofta vara lyckosamma. Det kan gälla hästskor eller fyrklöver, upphittade mynt eller amuletter. Genom att använda sådana föremål menar sig människor kunna behålla sitt mått av lycka och kanske också tillskansa sig ett ökat. Andra företeelser kan i stället vara förknippade med olycka. Att ta in ljung eller vandrande jude i huset eller slå sönder en spegel är exempel på sådana företeelser. Tecken på olycka är också att en svart katt korsar ens väg. Oftast erbjuder folktron lösningar för att avvärja olyckan, men det betyder inte att det alltid fungerar. Tillvaron är alltså fylld av situationer där lyckan står på spel och människor måste därför alltid vara vaksamma.
Väl på plats
Bringéus bok tar upp många fler aspekter än vad som framgår av denna anmälan. Boken är nämligen mättad med lärdom, den är dessutom välskriven och mycket intressant att läsa. Med ett ämnesval som är välbekant för var och en bör den tilltala en stor och heterogen publik. Den faller också väl på plats just i vår tid, när så många av oss söker alternativa förklaringar till en värld som upplevs som grym, orättvis och obegriplig.
Viktigt korrektiv
Den visar dessutom, och inte minst, att folktro inte är någonting som tillhör en förgången tids brist på kunskap och upplysning utan i stället är ett viktigt korrektiv till den rationalism som inte har förmågan att ge kunskap om allt
vi faktiskt vill förstå.