Studenthistoria med sannhetens

På vårvintern 1844 avled konung Carl XIV Johan — en av portalfigurerna för den blommande skandinavismen, nationalismen och romantiken. Student­erna i de nordiska universitetsstäderna anordnade studentmöten, sångarnagjorde resor och Uppsalastudenten, som vi föreställer oss honom, hade funnits ett par decennier.I Uppsala firade studenterna vårens ankomst bland annat med Majkarnevalen och nationsvist tågande i mer eller mindre fantasifulla kostymer ut till Eklundshof. I skogsdungarna kring Brunnspaviljongen samlades man i mindre kotterier, ofta kring bålen med punsch eller annan livgivande dryck.Wennerbergs kampsångEndast några få av dessa ordenskotterier har, ibland efter återupplivande, överlevt till våra dagar. Ett uttryck för studenternas engagemang för det nordiska avspeglas i Gunnar Wennerbergs "kampsång" för svenskt deltagande på Danmarks sida i kriget mot Tyskland: "Hur länge skall i Norden den döda frid bestå? Skall snart ej höras orden: I gossar blå, gån på!" — En sång som efter en kortare tid omvandlades till en än i dag inte helt okänd dryckesvisa.Detta är sannolikt inte en helt rättvisande bild av Uppsalastudenten kring mitten av 1800-talet. Vardagen var nog för de flesta mycket gråare med fattigdom, svält, sjukdom och kärleksmisär under ett förtryckande patriarkat. Det kanske inte är en generellt sann bild av studentens kvinnosyn, när vi tänker oss honom tillsammans med några kamrater sjungande serenader i den ljusa vårnatten.KulturgärningI boken 1840-talets verkliga uppsalastudent, sammanställd av Torgny Nevéus, framträder en delvis annan bild. Ingen kunde vara mera lämpad än Nevéus att genomföra denna studenthistoriska kultur­gärning genom sitt merän femtioåriga engagemang i Uppsalas student- och universitetsliv. I den nyligen utkomna boken möter vi sju unga studenters liv, tankar och känslor, skildrade genom en brevkorrespondens framförallt mellan Herman Rydin och Julius von Sydow.Inledningsvis presenteras ­alla brevskrivarna med korta biografiska upplysningar. Redan 1839 möter vi den unge Julius von Sydow i gymnasistbreven från Halmstad och Göteborg. De unga gymnasisterna uttryckte sig formellt och sirligt — i överensstämmelse med tidens sed. Vi får också reda på hur det var att komma till Uppsala, om den tidens brist på studentrum och hur mycket mat och husrum kostade.Från 1841 skildras, särskilt av Julius och Nils von Sydow, studentlivet i Uppsala. Breven ger en ingående och delvis ny bild av hur det var. Men studentens dyrkan av våren skild­ras väl av Julius i april 1841. Den ekonomiska situationen för studenten var ej annorlunda då än nu: "Trevligt har jag i Uppsala, fastän jag ej har någ­ra penningar, väl förståendes, att om jag hade dylika vore det ändå trevligare." (J von Sydow 15 april 1841). I samma brev beskrivs målande en så kallad studentväckning — en företeelse, som vi återkommer till med anledning av senare brev.Några sommarbrev skildrar också studentens liv som informator under sommarens "kondition". Dåtidens sätt att förbättra studieekonomin gav också möjlighet till viktiga sociala kontakter och mer eller mindre amorösa eskapader. Nils von Sydow har också (29 september 1841) klarsynta insikter om alkoholens skadliga effekter på människan.Julius von Sydow beskriver (2 maj 1842) studentnationernas uttåg till Eklundshof "för att intaga en anständig sexa och dricka Ryss-soppa (en arracksdryck, där all alkohol hade kokats bort). Framför mig gingo en hop toujoura östgötar under Turkisk Musik, bestående av hästskramlor, violoncell och violiner, pipor, lurar ..."Ett särskilt intresse väcker de brev från Julius von Sydow till Herman Rydin från våren 1844, där en studentväckning (expergefactio) beskrivs ingående. Det var en morgonuppvaktning, som ledde till bildandet av studentordenssällskapet "Tratten" (18 april 1844). I ett något senare brev (12 maj) skild­ras Majkarnevalens studenttåg till Eklundshof där också Juvenalerna hade samlats. Detta år hade nationsfanorna sorgflor till följd av Carl XIV Johans död i början av mars. Nöjeslivet och kvinnorna kring studenterna skildras i, under stundom, mustiga och föga förfinade ordalag (6 juli 1844). Breven synes avspegla de unga studenternas sexuella utsvultenhet.Läsvärd betraktelseMed utgångspunkt från breven har bokens redaktör skrivit en läsvärd betraktelse över de sju unga männen, deras studentkrets och dagliga liv. Boken avslutas med redaktörens beskrivning av de sju studenternas personliga karaktärer.Det finns en notapparat med 346 kompletterande upplysningar: en uppslagsbok för den som är intresserad av 1800-­talets studentliv i Uppsala. Hur många i dag vet till exempel att uttrycket "vigga pengar" kommer från 1800-talets student, som genom sin "vigilans" (=vakande) på postkontoret kunde erfara när en kamrat fick pengar hemifrån?Normaliseringen av stavningen i breven har medfört att dessa blir mer tillgängliga och lättlästa. Det är inte så ofta man har anledning att anta att en bok har ett bestående värde i detta uttrycks egentliga betydelse — men så är fallet med 1840-talets verkliga uppsala­student".