Stor läsupplevelse om svenskhet

Ämnet för Lizette Gradéns doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet, är The Svensk Hyllningsfest i Lindsborg, Kansas, en årlig tredagarsfestival instiftad 1941. Staden Lindsborg grundades 1869 av utvandrade religiösa oliktänkare från Värmland under ledning av pastorn Olof Olsson (1841—1900). Sitt namn fick staden efter immigranter med efternamn som Lindh, Lindell, Lindgren och Lindahl.Än i dag är svenskättlingar (påstådda och andra) dominerande i staden, såväl numerärt som hierarkiskt, och viss inflyttning av andra svenskättade sker också. The Svensk Hyllningsfest är ett sätt för alla dessa att konstruera, förhandla, diskutera och upprätthålla sitt svenska ursprung. Festivalen med dess speciella parad är ett viktigt inslag i detta hela tiden pågående identitetsarbete. Därav Gradéns intresse för ämnet.Väldokumenterad festivalGradén baserar sin studie på flera längre fältarbeten i Lindsborg, där hon via intervjuer, observationer och med hjälp av fotografi och film dokumenterat festivalen, dess organisation, dess struktur, dess genomförande och dess betydelse för människor, såväl deltagare som åskådare.Men Gradén har inte bara varit en utanförstående observatör eller intervjuare. Hon har också aktivt deltagit i förberedelserna för och genomförandet av festivalen. Hon har alltså skaffat sig god kännedom om fenomenet, något som också tydligt märks i hennes empiriskt tunga studie. För att analysera sin empiri har hon sedan tillämpat ritualteoretiska resonemang om hur människor med hjälp av riter uttrycker och diskuterar grundläggande, kulturella, sociala och samhälleliga värden. Den teoretiska delen av avhandlingen är dock tyvärr inte lika tung som den empiriska.Kulturell performansLindsborg kallas också Little Sweden USA och har dalahästen som officiell symbol. Symbolen återfinns på allt ifrån myndighetsbyggnader till regi-streringsskyltarna på bilar. Dalahästen har, tillsammans med andra symboler som blonda flickor, folkdräkter, julbockar, lutfisk och kaffe, stort värde för Lindsborg och the Svensk Hyllningsfest som turistattraktion.Ty festen har med åren blivit en angelägenhet inte bara för stadens svenskättade invånare utan för turister från såväl USA som från Europa. Den har av det skälet i viss mån anpassats för att passa en större publik. Ett sådant viktigt inslag är paraden med kortegevagnar, där svenskhet på olika sätt visas upp som en kulturell performans för en publik. Dessa kortegevagnar med sina dekorationer görs helt ideellt av lokalbefolkningen och bygger uteslutande på återvinning av skilda material. Att hyra eller köpa färdig rekvisita till paraden räknas som fusk.Gradén beskriver nogsamt alla de stereotypa föreställningar om det svenska som visas upp i den officiella paraden, men hon har också, genom sitt långa och initierade fältarbete, skaffat sig kunskap om andra, imaginära förslag till hur paraden skulle kunna utformas. Det är förslag där det svenska utmanas och kullkastas, där man driver med och våldför sig på stereotypierna.Blond svenska på grillspettEtt exempel på detta är ett förslag om att visa en folkdräktsklädd docka, föreställande en blond svenska, på ett grillspett över öppen eld. Genom att på detta sätt göra våld på stereotypen (genom att "döda" flickan = oskulden) visar människorna i Lindsborg, menar författaren, att de känner sig fångade i en kommersiell föreställning om sitt eget kulturarv. Genom att ifrågasätta vettigheten och riktigheten i arvet sätter de det under diskussion och förhandling och frigör sig därmed temporärt ifrån det.Många Lindsborgsbor har också upptäckt att tillresta svenskar, dvs svenskar boende kvar i Sverige, inte känner igen sig i de symboler som i Kansas får stå för det svenska. De menar att det knappast skulle gå till så i hemlandet. Lindsborgsbor försöker därför i dag hålla sig mer informerade om hur nutidens Sverige marknadsför sig. Samtidigt, visar författaren dock, är svenska regioner, t ex i de ursprungliga Linsborgsbornas hemtrakter i Värmland, intresserade av att lära sig mer om Lindsborgs framgångar med att framställa det svenska som kulturella performanser. De vill lära sig hur de själva skall kunna marknadsföra den egna bygden och det egna kulturella arvet. Det sker alltså ett fruktbart utbyte mellan Sverige och Kansas i det fallet.Svenskarna i Lindsborg vill med sin hyllningsfest dock inte bara visa upp sin etniska tillhörighet eller markera sin överhöghet över andra etniska grupper i det amerikanska samhället. Genom att organisera arbetet som ett frivilligt samarbete vill de också understryka vissa sociala värden som råder i samhället, t ex sammanhållning och solidaritet. Men att dessa värden kanske inte alltid upplevs i praxis visar sig genom att de faktiskt diskuteras via paraden och de övriga arrangemangen kring the Svensk Hyllningsfest, där "självklara" symboler förkastas och förlöjligas.Att förvalta det svenska arvetVarken etnisk tillhörighet eller kulturarv är nämligen några statiska storheter. De är i stället föremål för ständiga omförhandlingar, omladdningar och diskussioner. The Svensk Hyllningsfest är ett uttryck för detta aktiva sätt för en grupp att bedriva minnespolitik.Gradéns avhandling är en stor läsupplevelse. Den är mycket välskriven, om än kanske lite mångordig ibland, och den presenterar The Svensk Hyllningsfest och staden Lindsborg på ett så lockande sätt att i alla fall jag får stor lust att resa dit. Ett besök vid paraden skulle kanske vara ett sätt att börja fundera över den egna tillhörigheten som oftast känns så självklar. Paradens manipulativa potential känns lockande och när så många svenskar har släktingar i USA blir det extra intressant att se hur dessa förvaltar det svenska arvet och/eller skapar ett nytt.