Spionhistorier med verklighetsgrund

De flesta känner ju till James Bond, den brittiske succéförfattaren Ian Flemings fiktive underrättelseofficer med rätt att döda som blivit en populärkulturell ikon och ett säljande varumärke för en lång rad produkter. Många vet också att Fleming själv gjorde karriär i den brittiska säkerhetstjänsten MI6 (SIS) under andra världskriget och att rekvisitan och fallbeskrivningarna i James Bondböckerna hämtat en hel del av stoffet från verkligheten. Spioner, informatörer och påverkansagenter har fascinerat folk i alla tider.
I spionvärlden kan man skilja på 'legala' och 'illegala' underrättelseagenter. Dn legale underrättelseofficeren tilldelas i normalfallet en täckbefattning på sitt eget lands beskickning i det aktuella landet och har sällan något skäl att dölja sitt rätta namn. En illegalist däremot är en spion som bosatt sig i ett främmande land med falsk identitet och en påhittad levnadshistoria. En skicklig spion dammsuger värdlandet på värdefull information och satsar all tänkbar energi på att bygga upp ett nätverk av lokala informatörer. När en spionhärva avslöjas brukar den legale underrättelseofficeren, som har diplomatisk immunitet, bli utvisad ur landet medan illegalisten kan dömas till långvariga fängelsestraff eller till och med avrättning.

Om ett antal sovjetiska spioner handlar boken Illegalister som publicerats i dagarna. Samtliga gjorde karriär under mellankrigstiden och många var ännu verksamma under de första efterkrigsdecennierna. Författaren Boris Grigorjev, som under åren 1977-82 var KGB:s legale underrättelseofficer i Stockholm, har efter pensioneringen 1996 skrivit memoarboken Spioner emellan tillsammans med den förre svenske kontraspionagechefen Tore Forsberg och en lång rad spionromaner. Den nya boken Illegalister baseras på personliga hågkomster och frisläppt material från den sovjetiska underrättelsetjänstens arkiv.

Ett kapitel behandlar mordet på Lev Trotskij 1940. Författaren följer mordkommandots väg till Mexico och återger historien om den mytomspunne mördaren Ramón Mercader del Rio Hernández vars rätta identitet inte avslöjades förrän många år senare. En annan legendarisk agent är Arnold Deutsch - alias Stephen Lang - som i mitten av 30-talet ledde värvningen av den berömda spiongruppen Cambridge Five (the Magnificent Five) som gäckade brittiska MI5 och MI6 under många år. Den siste av cambridgespionerna, Anthony Blunt, avslöjades först 1964 men fråntogs inte sin adelstitel förrän 1979 när skandalen blev allmänt känd.

Grigorjev berättar också den fantastiska historien om den sovjetiske underrättelseofficeren Nikolaj Ivanovitj Kuznetsov. Med beslagtagna ID-handlingar som hämtats från den stupade wehrmachtsofficeren Paul Siebert kunde han, tillsammans med sin 'fästmö' Valentina Dovger, infiltrera den tyska ockupationsförvaltningen i Ukraina i nära samverkan med den underjordiska sovjetiska partisanrörelsen.

Ibland överträffas dikten av verkligheten. Boken Illegalister innehåller en hel del smått och gott för den som gillar verklighetsbaserade spionhistorier.

Spionhistorier med verklighetsgrund

Personliga hågkomster från livet som legal underrättelseofficer i Stockholm är grunden för Boris Grigorjevs nya bok Illegalister, skriver Carl Johan Gardell.