Sociologiska novellister

En del novellsamlingar kan genom sin träffsäkra beskrivning av tidstypiska människoöden fylla ungefär samma funktion som en omsorgsfullt dokumenterad sociologisk avhandling. Man känner igen figurerna och situationerna, och tillsammans säger de något väsentligt om samhället just nu.Ett par sådana författare med blick för det som sker under ytan i dagens Sverige är Ulf Eriksson, med Beröring under oväder, och uppsaliensaren Martin Landahl som i dag ger ut sin trettonde bok, Hemförsäkring.Hos båda finner man en rad till synes slumpvis valda konflikter som nog är mycket representativa för vår tid, t ex den ensamma mamman med ny karl på gång eller vaktmästaren respektive polisassistenten med en ytligt hård arbetslös respektive en "yrkesdemonstrant". Och det är i handlaget med de konkreta detaljerna kring huvudmotivet som bägge övertygar om både sin berättartalang och vikten att grubbla vidare kring dessa människoöden.Illusionsfri blickAllra mest gäller det Ulf Eriksson, som utöver den illusionsfria röntgenblicken också har en talang för att med några ord antyda ännu djupare skikt och sammanhang. I flera av hans noveller i år är det någon som försvinner — genom självmord, olycka eller absurt och oförklarat — och försvinnandet utlöser olika typer av saknad eller självrannsakan hos andra. Här finns massor av hastigt skisserade, representativa sekelskiftesgestalter: den vindsurfande mannen i övre medelåldern, den inåtvände tunnelbanevakten, en ny överraskande grupp "Blattar för fascism" och den avhoppade journalisten som kör taxi.Den effektiva och smidiga normalprosan skruvas ibland upp till en lite mer utsökt men tonsäker stil: "Uppe på kalkbergets platå står hejdad en våg av vita, himlen förmörkande blommor". De flesta av de sju novellerna klingar uti en vemodig mollton, ett par i en skickligt förberedd överraskning. Sensmoralen ligger nära vad en av personerna säger om vår tidsålder: Människor är inte längre lika "hårt bundna till födelseplats, klass, etniska rötter och könsroller": friheten gör det nödvändigt att skapa sig en egen identitet.Särskilt i de båda första novellerna arbetar Ulf Eriksson med systematiska hopp eller klipp i handlingen, mellan olika platser och tidpunkter i t ex en resa eller mellan olika personer. Även på andra sätt påminner hans teknik om filmens. Men därutöver ger han åtskilliga välformulerade tidskommentarer, t ex "Stockholm grönskar och blåser, en öppen stad, full av trötta och ensamma och välbärgade människor som glömt varför de vill leva."Humor och tragikMartin Landahl är en aning mer vardagligt förståndig, inte riktigt så skarpskuret diabolisk i sin analys, men har ett varmt hjärta för sina ofta lite valhänta gestalter. Mannen som skrivit en dödsruna över en god vän och skidar över slätten nöjd med sina formuleringar är en sådan figur, sedd genom humoristiska glasögon. Tragikomik präglar berättelsen om säkerhetschefen som omkom under en godsvagn på drift. Det sociologiska intresset märks kanske tydligast i glimtarna från ett kafé, och samhällsengagemanget — med udd åt flera håll — i Passar bra ihop.Det är lätt att känna sympati för Landahls varma och lågmälda ton, och jämfört med hans tidigare prosaböcker är Hemförsäkring nog dessutom en aning mer pregnant och välkomponerad.