I Sverige är statsskulden en av de lägsta i Europa medan den privata skuldsättningen är bland de högsta. Sammantaget ligger således Sverige och Grekland nästan jämsides med skuldbördor på 300 procent av BNP. Det skriver Jan-Erik Petterson i Ordfront magasin (2/2012), som har shopping som tema. Bilden förstärktes, då konsumentminister Birgitta Ohlsson (FP) häromdagen på Brännpunkt i Svenska Dagbladet skrev att fler än 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden och att alltför många svenskar är överskuldsatta. Hon har tillsatt en utredning som ska kartlägga skuldsättningen och föreslå åtgärder.
Kanske bör vi alltså oroa oss lite mer för vad som händer om räntan går upp och fastighetspriserna kollapsar.
Den ”kartläggning” som görs i Ordfront handlar visserligen inte om fattiga familjer som inte har råd att köpa glasögon till barnen, eller köper barnkläder på avbetalning med höga räntor på Ellos. Snarare om vad som får oss att drömma om ett annat liv genom att ”köpa identitet”, falla för lockrop. Varför vi konsumerar som om vi hade två jordklot och odlar bomull där det behövs mat. Och varför världens största företag är en varuhuskedja – Wal-Mart.
Numret erbjuder en både skrämmande, fascinerande och lärd läsning – shoppingens historia kan självklart härledas även till litteraturen. Fenomenet kan inte problematiseras nog. Men man kan gå ett steg längre. Till exempel vad händer med världsekonomin om shoppingbeteendena drastiskt ändras? Och varför fokusera främst på ”plagg” och typisk kvinnliga köpmönster och inte på shopping av teknikprylar, lyxbilar och så vidare? Handväskor i stället för Jaguarer?
Fortsättning följer förhoppningsvis.