Shakespearejakt med ett myller av koder

För ett tag sedan skrev omkring 300 brittiska skådespelare under "en deklaration av rimligt tvivel" om huruvida Shakespeare verkligen skrev de pjäser som gjort honom till en av litteraturhistoriens största namn. Samtliga krävde mer forskning inom ämnet.
Frågeställningen är dock inte ny. Deklarationen, som presenterades på Minerva Theatre i Chichester, nämner flera tidiga tvivlare, bland andra Mark Twain, Orson Wells och Charlie Chaplin.

Och forskas gör det. Förra året utkom Täcknamn Shakespeare, ett mastodontverk där den svenske författaren Gösta Friberg och hustrun Helena på 800 sidor försöker bevisa att Edward de Veres - earl av Oxford - skrivit Shakespeares verk.
Expedition Shakespeare är annorlunda. Visserligen ansluter den sig till den blomstrande Shakespeare var inte Shakespeare-traditionen. Men den är lite mer än så. Petter Amundsen, organist vid en kyrka i Oslo, har under flera års tid ägnat en stor del av sin fritid åt att knäcka förmodade koder i Shakespeare. Han anser sig ha gjort alldeles enastående fynd och tar därför kontakt med författaren och filmkonsulten Erlend Loe. Amundsen vill göra en dokumentär för bio men de enas om att börja med en bok. Loe intervjuar och skriver, Amundsen lägger ut sina idéer.

Gösta Friberg hör till de så kallade "oxfordianerna" medan Amundsen är "baconian". Han anser alltså att filosofen och statsmannen Francis Bacon är den verklige författaren. Men han var inte ensam, hävdar Amundsen. Bacon var i stället centralgestalt inom ett ockult nätverk av frimurare och rosenkorsare som genom den folkliga teatern på ett förtäckt sätt ville förmedla sina budskap till en vidare publik.
Boken innehåller många dellösningar men inga slutliga svar. Det är en intressant bok och väcker onekligen läsarens nyfikenhet på vem som kan ha dolt sig bakom masken Shakespeare. Men det visar sig att detta identitetssökande bara är en perifer del av författarnas ärende. Historien mynnar i stället ut i en skattjakt på Oak Island utanför Amerikas östkust.

Koderna i Shakespeare är nämligen uttänkta så att de via stjärnbilderna på himlen ska leda till en gåtfull skatt. Vad den består i får man aldrig veta. I början leds vi att gissa på Shakespeares originalmanuskript. Men senare skiftar fokus till den försvunna Förbundsarken som skall ha förvarats i Salomo tempel. Det är inte lätt att hänga med i Amundsens vändningar. Detta trots de många illustrationerna. Koderna är så invecklade att det blir omöjligt att ens återge grunddragen i en recension.
De båda författarna har försökt kompensera de trista partierna genom att lägga in antydningar om en kapplöpning med bestsellerförfattaren Dan Brown. Han sägs vara de sensationella teorierna på spåren och därför är det extra bråttom att få dem publicerade. Ett annat knep för att höja spänningen är vinkar om att vissa krafter gärna vill stjäla Amundsens rön. Hollywood sägs vara intresserat. "Hur ska det gå?" Är det meningen att vi ska undra. Men dessa knep biter inte på mig. Jag blir bara irriterad.

Den skeptiske kan läsa Expedition Shakespeare som underhållning. Det fungerar. Den ska dessutom snart bli film. Jag ser fram emot att se vad det är för dyrbarheter Amundsen kommer att gräva upp på Oak Island. Jag är inte övertygad om sanningen i hans påståenden men måste tillstå att boken åtminstone sått ett frö av tvivel. Jag kommer definitivt att fortsätta forska i ämnet. Till att börja med ska jag läsa Fribergs bok med öppet sinne.

Shakespearejakt med ett myller av koder

Sökandet efter den verklige Shakespeare är bara en perifer del av Erlend Loes nya bok Expediton Shakespeare, skriver Mohamed Omar.