Rapport från våldets Tjetjenien

I ungefär 400 år har Tjetjenien försökt bli ett självständigt land men ständigt misslyckats. På senare tid har landet försökt befria sig från Ryssland i två krig, 1994 och 1999, båda gångerna med hemska förluster i människoliv både på den tjetjenska och den ryska sidan. Nu styr den ryssvänlige Ramzan Kadyrov med hård hand ett land som blir alltmer muslimskt.

Till denna oroshärd har den norska journalisten Åsne Seierstad rest flera gånger och nu har det blivit en bok: Ängeln i Groznyj. Hon registrerar vad hon ser som en kamera: Så här ser det ut, detta händer inför hennes ögon. Intervjuer återges ofta i direkt form från bandspelaren precis som i hennes andra böcker, till exempel Bokhandlaren i Kabul eller Med ryggen mot världen - Serbiska porträtt. Det ger en stark närvarokänsla.
Mycket sällan får läsaren någon kommentar från författaren, även om man förstår att hennes hjärta värker av medlidande med många av de människor hon träffar. För Tjetjenien är förfärligt på alla sätt. För unga män finns uppenbarligen i huvudsak två möjligheter, antingen att gå in i någon av regimens många polis- eller soldatstyrkor eller också ansluta sig till motståndsrörelsen. I vilket fall är möjligheterna att överleva inte särskilt stora. Många en gång stora familjer har ingen överlevande son. Över allt finns änkor med barn att försörja och många föräldralösa barn. Åsne Seierstad bor en period hos "ängeln" som tar hand om många föräldralösa barn i Groznyj. Alla har de en sorglig historia att berätta, och författaren får bra kontakt med dem.

Så kallad hederskultur råder. En kvinna ska stanna hemma och föda barn och helst inte gå ut. Den som bryter mot de hårda "hedersreglerna" riskerar livet. Åsne Seierstad intervjuar en ung pojke som mördat sin syster för att försvara familjens och sin egen "heder". På frågan om han verkligen var säker på att systern hade varit tillsammans med någon man svarade mördaren att det räckte med ryktet. Något straff för sin gärning behöver han inte riskera.

Som journalist har Åsne Seierstad stor fördel av att vara kvinna. Hon blir lätt vän med kvinnor som hjälper henne att träffa personer som annars inte skulle vara tillgängliga. Och det faktum att hon är en blond ensam kvinna som ser bra ut hjälper henne i umgänget med makthavare. De blir helt enkelt nyfikna på en kvinna som är så olik deras egna hårdbevakade fruar. Hon får bland annat en intervju med diktatorn Ramzan Kadyrov själv.

Hur är det att leva i ett land där 10-20 procent av befolkningen bara försvunnit, och där många unga män riskerar att dö trots att det formellt inte råder krig? Åsne Seierstad skildrar ett land på medeltidsnivå, där våldet regerar och sharialag råder. Hon utsätter sig ständigt för dödsfara för att få ett bra knäck. Ingen redaktion skulle tillåta sina anställda att riskera sitt liv som hon gör, men Åsne Seierstad är frilans och gör som hon vill och hon uppsöker faran.

Ängeln i Groznyj är lättläst, bitvis spännande och framför allt deprimerande. Men den som letar efter analyser och bakgrunder får söka förgäves, Åsne Seierstad berättar bara vad hon själv ser och hör och väljer ut vad hon vill föra vidare. Men det räcker en bra bit.

Rapport från våldets Tjetjenien

Åsne Seierstad lämnar en initierad men deprimerande rapport från Tjetjenien, ett land som har betalat ett högt pris för sina försök att bryta sig loss från Ryssland, konstaterar Gunvor Hildén.