Psykiatrisk helhetssyn på Gustaf Fröding

En kylig februarikväll 1911 smög sig en ung flicka upp till Villa Gröndal på Djurgården i Stockholm, Frödings hem, där han avlidit dagen före. Hon lämnade över en blombukett och ett kondoleanskort där hon citerat skaldens egna ord: "Det borde varit stjärnor att smycka ditt änne ..."Händelsen säger mycket om hur älskad redan i sin livstid Gustaf Fröding var av det svens­ka folket. Uppskattningen av Frödings verk blandades också med medlidande — vissheten om att han under många år var drabbad av sinnessjukdom. Under en period av endast sju år, mellan 1891 och 1898, gav Fröding ut huvudparten av sin litterära produktion, medan under 18 av sina 51 levnadsår han vårdades på olika psykiatriska sjukhus och vilohem, första gången vid 28 års ålder.Alkoholism "Sinnessjukdom" — vad var det egentligen som Fröding led av? Redan under hans levnad gick åsikterna om hans diagnos isär. Man visste att han hade ett visst påbrå, moderns depressiva psykos runt tiden för Frödings födelse. Tidigt började också Fröding använda alkohol och gjorde så livet ut, periodvis så pass mycket att han hade flera episoder av delirium tremens. Så småningom utvecklade Fröding en symtombild med ångest, nedstämdhet, självförakt och försyndelseidéer, där även perioder av syn- och hörselhallucinationer ingick. Han gjorde också flera försök att dö, där, som hans läkare på Uppsala hospital, professor Frey Svensson, skrev, det mera var bristande teknik än avsikten som saknades (Gustaf Frödings diktning, 1916).Ärftlig grundDiagnoser man velat ge Frödings sjukdom har varit "insania degenerativa", psykisk sjukdom på ärftlig grund (Frey Svensson, 1906), schizofreni (Bror Gadelius 1927) eller att alkoholismen skadat hjärnan och därmed givit upphov till de skiftande symtomen (Torsten Frey, 1960).Mot diagnosen schizofreni talar att Frödings psykoser inte uppvisade några systematiskt paranoida idéer och att han heller aldrig förlorade sin sjukdomsinsikt, utom i de mest akuta förvirringstillstånden. Vidare var Fröding mellan sina skov fullt klar och saknade kvarliggande psykotiska symtom — samt hade sin skaparkraft i behåll.Till detta kan fogas, att Fröding livet igenom hade förmågan till varma, omtänksamma kontakter utan den autistiska avskärmning som oftast drabbar den schizofrene.Snart 100 år efter Frödings död lanserar nu professor Johan Cullberg ett nytt försök att diagnostisera Fröding. Cullberg har länge utgjort en solitär inom den svenska psykiatrin. När många av denna psykiatris företrädare uppvisat mindervärdeskänslor mot mer biologiska discipliner inom medicinen, har Cullberg konsekvent hävdat en psykiatrisk helhetssyn på patienten, inbegripande också psykodynamiska landvinningar.Brett perspektivDetta bredare perspektiv gör Cullberg särskilt väl ägnad att företa en analys av Frödings sjukdomstillstånd, liksom han tidigare genomfört intressanta studier av Strindbergs och Dagermans personligheter (Skaparkriser, 1992). Frödings mor lämnade honom vid födseln. När hon efter nio månader återvände, uppvisade sonen en bild av känslomässig likgiltighet.Cullberg lyfter här fram senare tiders spädbarnsforskning som ådagalagt spädbarnets aktiva roll i interaktionen med modern. Barnets anknytningsbeteende (Bowlbys modell) utgår från genetiskt grundade överlevnadsbehov för att aktivera föräldern och säkra kontakten med denna. Efter långvariga eller upprepade separationer fungerar inte detta anknytningsbeteende längre. Barnet kan då uppvisa en sådan här spädbarnsdepression som Fröding hade.Detta tidiga trauma formade pojken för all framtid och gav honom senare en kroniskt depressiv sjukdomsbild, som så genomsyrade Frödings personlighet att Cullberg till och med vill kalla den för en depressiv personlighetsstörning.Inom det gängse psykiatriska diagnossystemet brukar man skilja mellan å ena sidan kliniska sjukdomstillstånd, som depressioner och å andra sidan personlighetsstörningar. Karaktäristiskt för ett kliniskt sjukdomstillstånd som en depression är att den uppvisar en debut, ett förlopp och en utgång.En personlighetsstörning däremot innebär en bestående skada i personligheten, en struktur som präglar individens fortsatta liv. En sådan grundläggande störning kan inträffa i den tidiga mor—barnrelationen när ingen god känslo­mässig anknytning kunnat etableras.Bristande grundtrygghet@3a Text u indr.:Hur yttrar sig en sådan här tidigt uppkommen skada i individens personlighet? Effekterna kan bli allvarliga och visa sig som en brist i de första levnadsårens grundtrygghet, vilket i sin tur medför störningar i de följande viktiga utvecklingsnivåerna: individuationsprocessen (upplevelsen av säkerhet och egen identitet) och socialisationsprocessen (införlivande av omgivningens och så småningom också samhällets normer och ideal).I sin identitetsbildning under adolescensen (ca 16—25 års ålder) uppvisade Fröding tecken på just de här skadorna: en stor personlig osäkerhet, som gjorde det svårt för honom att närma sig det andra könet och en avsaknad av förmåga att ta tag i sitt liv och skaffa sig en försörjning.Fräscht och naturligtDet känns mycket fruktbart att som Cullberg applicera senare tiders psykodynamiska forskning på Frödings sjukdomsbild. Cullberg ger oss med sin bok en fräsch och naturlig förståelse, där det man tidigare hos Fröding stått frågande inför nu får sin logiska och skenbart enkla förklaring — detta i en klar och pedagogisk framställning.Ett särskilt viktigt påpekande gör Cullberg när han framhåller att Frödings senare diktning inte, som man tidigare ansett, var ett uttryck för en förflackning genom sinnessjukdom.Tvärtom utvecklade och ren­odlade Fröding sin stil, särskilt genom att underställa formen diktens innehåll. Ett tecken på kvaliteten i denna senare diktning utgörs av att den kom att stå som förebild för den senare modernistiska skolan inom lyriken (Björling, Diktonius m fl):Ett grönt blad på markenGrönt! Gott,friskt, skönt, vått!Rik luft, mark!Ljuvt stark,rik saft,stor kraft!Friskt sköntgrönt!