Politiskt uppvaknande i ny memoarbok

Tyvärr tillhör jag den generation som ser Arja Saijonmaa som en schlagersångerska och hitmaker (nåja), jag har inte haft mycket med den politiska och intellektuella sidan av hennes artisteri att göra. (Med undantag då för hennes cover på Jan Hammarlunds Jag vill leva i Europa – som Saijonmaa för övrigt ska ha velat tömma på politisk laddning i sin version.) Därför har jag hittills också vetat mycket lite om det samarbete som skulle förändra både karriären och livet för Saijonmaa – det med Mikis Theodorakis.

Arja Saijonmaa har gett sin memoarbok om samarbetet med Theodorakis och hur det påverkat henne titeln En ung naken kvinna – mötet med Mikis. Det är ett ganska klyschigt sätt att berätta om vem hon var när hon kom i kontakt med den stora grekiska kompositören, men väntar man till bokens allra sista sidor får man hela förklaringen till titelvalet – en förklaring som gör det åtminstone lite mindre cheesy.

En ung naken kvinna handlar om Saijonmaas musikaliska och politiska uppvaknanden, men är också ett slags biografi över Mikis Theodorakis, en skildring som inte sällan handlar om det politiska Grekland – Theodorakis satt fängslad för sin musik under diktaturen till exempel. Den handlar också om Arja Saijonmaas minst sagt blandade känslor för Mikis, som verkar ha varit lika svår som inspirerande att arbeta med. Och i slutändan är boken en kärleksförklaring till honom och till musiken, varken mer eller mindre.

Men det svulstiga som är så oemotståndligt i musiken, är inte lika roligt i bokform och Saijonmaas språkbruk saknar en del önskvärda spärrar mot sentimentalitet och överlastad metaforik (”Svettdropparna på hans panna glittrade ikapp med fullmånens silvergata på vattnet”). En del korrekturfel hade man gärna kunnat undvika, som att baksidestexten anger 1972 som året för Saijonmaas och Theodorakis första möte, medan inledningsorden säger 1970.

Med boken följer en cd där Arja Saijonmaa sjunger fyra sånger av Mikis Theodorakis. Stranden må vara en av de sånger som betytt mest för Saijonmaa personligen. Det är möjligt att jag väljer ett ofinare läger här, men någon Millioner rosor eller Högt över havet är den inte.