Den mest kända politiska dikten på svenska är utan tvekan Göran Sonnevis ”Om kriget i Vietnam”. Han skrev dikten i februari 1965 och den publicerades i marsnumret av BLM. Dikten blev mycket omtalad och den väckte en livlig debatt i pressen. Det är ingen överdrift att säga att den förändrade det svenska samhällsklimatet. ”Om kriget i Vietnam” ingick i boken ”ingrepp-modeller” som publicerades på hösten 1965. Det blev Göran Sonnevis genombrott.
I mitten av 1960-talet var Sverige ett idylliskt land som upplevde en ekonomisk högkonjunktur. Det var de gyllene åren då folk konsumerade av hjärtans lust och Tage Erlander var lång och trygg. Sossarnas folkhem framstod som det fullkomliga lyckoriket.
Det fanns därför ett annat 60-tal före det radikala 60-talet. Vänstervågen låg flera år i framtiden och politik brydde man sig om bara då det var val. Ett okänt krig i Sydostasien befann sig mycket långt bort. Den svenska verkligheten slutade vid Sveriges gränser. En dikt förändrade allt detta. Det har varken hänt förr eller senare. ”Om kriget i Vietnam” gjorde svenskarna inte bara medvetna om konflikten i Sydostasien utan dikten gav dem även ett nytt internationellt samvete.
USA:s storskaliga krigföring i Vietnam inleddes 1964. I augusti beordrade president Lyndon Johnson bombningar av Nordvietnam som vedergällning för anfallet på ett amerikanskt krigsfartyg i Tonkinbukten. Samtidigt skedde en upptrappning av kriget på marken då amerikanska trupper sändes till Sydvietnam. Vid slutet av året befann sig 200 000 amerikanska soldater i strid och tre år senare var siffran uppe i en halv miljon. Vietnamkriget var det första direktsända kriget med dagliga inslag i svenska media. Våren 1965 bildades en opinion mot USA:s krig och demonstrationer anordnades i början av sommaren. Flera författare och intellektuella krävde att svenska regeringen skulle uttala sig mot kriget i Vietnam.
Starten på opinionsbildningen blev Göran Sonnevis dikt ”Om kriget i Vietnam”. I februari 1965 satt han hemma i Lund och följde nyhetsrapporteringen på tv och i radio. Det snöade ute. Under natten drog en storm fram över Lund och på morgonen var allt vitt. Detta bildade den personliga bakgrunden till dikten. Men Sonnevi gjorde det personliga till det politiska. Det var ett nytt sätt att skriva politisk dikt: inte utifrån ideologisk övertygelse utan inifrån en känslomässig direkt erfarenhet. Just detta sätt att skriva politisk dikt ledde till en häftig debatt efter publicering av ”Om kriget i Vietnam” i BLM. Sonnevi kritiserades för sin subjektiva och uppgivet pessimistiska skildring av kriget. Ändå blev formuleringen ”USA’s vidriga krig” senare ett slagord i FNL-rörelsen.
”Om kriget i Vietnam” förändrade även allmänhetens uppfattning om poeter. Här var en poet som inte befann sig uppe i det blå utan som brydde sig om statistik och ekonomi. Det var första gången statistik spelade en central roll i en svensk dikt. Här var en poet som läste den amerikanska regeringens vitbok om kriget i Vietnam. Han genomskådade den officiella propagandan vid en tid då svenskar inte ifrågasatte amerikanernas version av kriget. Han skapade sin egen motbild i den poetiska vitbok som heter ”Om kriget i Vietnam”.
Färgen vit är viktig i dikten. Den syftar dels på det ymniga snöfallet över Lund men också på de otaliga döda i kriget. Siffrorna på de två miljoner döda virvlar över fälten utanför Lund. Sverige och Vietnam dubbelexponeras. Vit blir även en apokalyptisk färg eftersom konflikten i Vietnam bara är en utlöpare av det kalla kriget och hotet om ett kärnvapenkrig. Dessutom representerar den vita färgen ett utopiskt medvetande som Sonnevi kommer att utforska i bok efter bok.
När jag läser ”Om kriget i Vietnam” idag 2015, tycker jag mig uppleva det Sonnevi upplevde den där februaridagen 1965. Så realistisk är hans skildring av krigsscenerna han ser på tv och smattret från attackhelikoptrar. Det hotfulla ljudet av attackhelikoptrar kommer senare att bli ett stående inslag i Vietnamfilmer från Coppolas Apocalypse Now till Oliver Stones Född den fjärde juli. Sonnevis dikt är väldigt filmisk i sina snabba klipp från vardagen i Lund till striderna i Vietnam och president Johnson som stiger ur en bil i Washington. Det är ett sätt att dramatisera en samtidig komplex verklighet.
”Om kriget i Vietnam” är egentligen en förtvivlad protest mot krigets vanvett i medmänsklighetens namn. Det är en protest som är lika aktuell i våra dagar.