Övertygande om Gestilrens placering

Sällan avslutas en bok om historiska problem med en klar slutsats. Men så är fallet med Striden i Gestilren 1210, nyligen utkommen och redigerad av förra talmannen Ingegerd Troedsson. Där skriver nämligen den författargrupp som hon ingått i:
"Allt talar för att striden 1210 stod vid den stora kungsby som i dag heter Gästre i Simtuna härad i det uppländska folklandet Fjädrundaland."

Årtalet och platsen har vi alltså informerats om. Kanske skall det tilläggas att Gästre ligger i Frösthults socken, en och en halv mil väster om Enköping. Med fördel kan vi här anknyta till de tre frågor som ställs i underrubriken, nämligen, Varför? Vad hände? Och sen då?

Först: Varför? Strax efter sekelskiftet 1200 blev det som vi nu kallar Sverige, efter en tid av relativt lugn, mycket splittrat av militära, regionala och ekonomiska konflikter. De som gjorde anspråk på kungavärdigheten kom ur två ätter, den sverkerska och den erikska. De avlöste varandra i vad bokens författare kallar "maktväxling". Stormän på en något lägre nivå, jarlarna, skaffade sig ofta stort inflytande. Därtill kom den roll kyrkan spelade. Detta om bakgrunden.

För det andra: Vad hände? De stridande var i början på 1200-talet Sverker Karlsson (kung 1196) och Erik Knutsson, sonson till Erik Jedvardsson, kallad den helige. Vid Älgarås i norra Västergötland vann Sverker 1205 ett slag, varvid Eriks tre bröder dödades. Sverkers maktposition var ändå svag och han tvangs under en tid vistas i Danmark. Men han gav sig inte utan mötte motparten i slaget vid Lena i Västergötland 1208, led på nytt nederlag och fick åter ta sin tillflykt till Danmark.
Nu var Erik Knutsson kung, men kyrkan gav genom ärkebiskopen i Uppsala Sverker sitt stöd och krävde av Erik, med hot om bannlysning, en förlikning. Sverker tog sig nu upp från Danmark och mötte Erik vid Gestilren i juli 1210. Av en överenskommelse i godo blev emellertid intet. Tvärtom följde den kraftmätning, som ledde till Sverkers död. Erik kröntes på hösten samma år, i Gamla Uppsala, Östra Aros eller Sigtuna. Det är den första kända kröningen i svensk historia. Erik själv avled 1216. Så långt själva händelseutvecklingen.

Slutligen för det tredje, enligt den fråga boken ställer: "Och sen då?" Ja, vad diskuterar man egentligen? Länge har man trott att Gestilren fanns i Västergötland, mycket på grund av att Älgarås och Lena låg där. En västgötapräst lanserade 1750 teorin att eftersom i Varvs socken fanns namnet Gisslaregården skulle slaget ha stått där. År 1910 reste man på den tänkta platsen en sten till 700-årsminnet.
Så hände det sig emellertid att Lars Otto Berg under sitt arbete med ärkestiftets herdaminne för tio år sedan fann namnet "Gestilren" som benämning på byn Gästre i Frösthult icke mindre än 18 gånger i socknens kyrkoräkenskapsböcker 1581 - 1628. Enligt ortnamnsforskningen har namnet Gestilren inte annars kunnat beläggas i Sverige. Slagfältet fick därför "flyttas" till Uppland, vilket tidigare i annat sammanhang nämnts i UNT.

Det resonemang som här i korthet skisserats utvecklas noga i boken, bestående av 32 kapitel jämte bilagor, släktöversikter, litteraturförteckning och listor. Volymen är pedagogiskt uppställd med vackra illustrationer och vårdad layout. Den som själv varit involverad i kommunutgiven historieskrivning blir riktigt avundsjuk på Enköpings kulturförvaltning, som producerat detta.
Ett litet misstag, som alls inte har någon betydelse för bokens huvudtes, kan nämnas. Det anges att vårt trekronorsvapen skulle ha införts av Albrekt av Mecklenburg, kung 1364 - 1390. Det är emellertid äldre. Forskning i början av 1980-talet visade att det antogs av Magnus Eriksson, Sveriges, Norges och Skånes konung. Det dokumenteras av en fris i ett påvepalats i Avignon, där ett möte med svenskt deltagande hölls 1336.
Själva tesen, alltså att slaget vid Gestilren skulle ha stått i Frösthult, finner anmälaren för sin del övertygande, inte av uppländsk lokalpatriotism utan genom bokens genomtänkta och grundliga bevisföring. Också mera insiktsfulla bedömare har, när slutsatserna tidigare blev kända, accepterat dem. Ett undantag är Dick Harrison som i en artikel häromåret i SvD visat att han för en gångs skull inte haft tid att sätta sig in i problemet.

Författargruppen bakom denna bok består av Ingegerd Troedsson, inte bara redaktör utan också verksam forskare och författare, historikerna Lars Otto Berg, Sven Sandblom, Lars Gahrn och Sigurd Rahmqvist, kulturgeografen Marja Erikson, ortnamnsforskaren Staffan Fridell och arkeologen Mats G Larsson. Heder åt dessa åtta och deras medhjälpare!

Övertygande om Gestilrens placering

Tesen att slaget vid Gestilren skulle ha stått i Gästre väster om Enköping är övertygande, skriver Torgny Nevéus angående boken Striden i Gestilren.