I Agnes Gerners debutdiktsamling "Skall" möter vi först separationens svärta genom den lilla dotterns tankar och fantasier om modern i graven, så kärleken och relationen under stegrad uppmärksamhet på hur naturen verkar beredd att hoppa in i kropparna, ett evolutionärt perspektiv ”åt sidan” trappas upp. I tredje delen förstärks denna medvetenhet om evolutionens närvaro i kropparna genom dramatiska fantasier om hur berättarjagets fågelförflutna bryter fram. Samtidigt förenas också medvetandet om döden och födelsen till en syntes.
Agnes Gerner från Stockholm är bibliotekarie, har skrivit magisteruppsats i ekokritik, medverkar i kulturartiklar om djurens rättigheter och hur hon tvingas motivera sin självklara vegetarianism, medan köttätare aldrig behöver motivera sig.
”Separationens svärta” inbjuder ofta poeter till en viss patetik. Men Gerner är ”postpostmodern” i en ofta lite uppsluppen översaklighet. Hon använder sig av en metafori k på lågnivå som låter fragment mer än hela bilder utlösa språkskred och en symfonisk, enhetlig storform för hela "samlingen". Jämfört med det mesta av svensk poesi just nu vinnlägger hon sig både om begriplighet i stort och spännande, spontan associativitet inom varje dikt.
Civilisationen har kämpat
förgäves:
Jag förblir
ett myller av organ och nerver,
sprakande som
eltrådar spända
högt över åkrarna, morgonen efter
det stora regnet.
Det är lustigt hur den härskande programmatiska motviljan mot metaforer ändå ofta släpper in dem bakvägen, så att säga. Gerners perspektiv är ovanliga i poesin: kroppsfettet är intressant därför att det får oss att nästan flyta, vilket har evolutionära rötter. Spindelns ytterst grymma hantering av sitt offer är en imponerande överlevnadsteknik. Människa och djur byter hela tiden skepnad: i bilder av en människas födelse dyker en ”äggtand” upp och:
Min anatomi försvårar flygning
En häpnadsväckande oförmåga
att lagra luft i lungorna
belastar vingarna, det alltför tunga
skelettet skraltar runt på land…
Agnes Gerners diktdebut har en frisk originalitet och en hängivenhet för ekologiska idéer som skapar ett eget rum åt henne i svensk poesi.