På mitt bord ligger två tegelstenar. På den ena står det Johan Jönson, på den andra står det Joar Tiberg. Det känns inte som ett samband – men inte heller som en tillfällighet. Båda författarna har använt sitt eget namn i texten. Dessutom skriver de båda, på olika sätt, om det de är mitt uppe i: vardagen.
Men resultaten är olika. Tiberg är humoristen, Jönson den allvarlige. Även om humorn inte alltid är lättillgänglig, kanske snarare märklig – till exempel är var enda sida, jag skulle tro att det är omkring 800, numrerad med siffran sju. Det lockar inte till storskratt men man ler åt tilltaget.
”Jag är inte poet. / jag hatar poesi” skriver Tiberg vid ett annat tillfälle. Samtidigt som han pratar om poeter, till exempel Bengt Emil (Johnsson) och Erik Beckman som om det vore vänner.
Man kan med rätta fråga sig vad texten egentligen betyder. Tiberg verkar kort ha skrivit ner det som flimrat förbi. Bara några gånger är det lite längre anteckningar om någon han träffat eller fått brev från. Texten behöver inte betyda någonting. I en tidigare bok fick jag för mig att han skulle vilja att poesin var fågelsång. Vurmen för språket som enbart ljud hittar jag också här, i formuleringen: ”Jag tycker allt mer om att läsa tyska språket – jag förstår inte ett ord tyska”.
En av texterna har en fotnot, i vilken Tiberg uppmanar författarkollegorna till facklig kamp: strid för bättre avtal med den som ”köper vårt arbete”. Det är en ovanlig men en nog så viktig fråga. Även om det här mest känns som om förlaget får glänsa – det är, så att säga, storsint av dem att publicera noten. Kanske kan utvikningen vara en passning till Jönson som i sin tegelsten ständigt återkommer med prat om dålig ekonomi – det vore ju skönt att slippa det tjatet.
Joar Tiberg har givit ut ett tiotal böcker som av biblioteken klassats in i minst sex olika ämnesklasser. Bara det är stort. I Tiberg finns en självständig ordkonstnär som inte låter sig styras av form. Hans upptåg må ibland kännas märkliga men det att han vägrar att inordna sig i ledet, att varje bok kan vara något helt nytt, gör författarskapet till ett av vårt mest speciella.