Omistlig tidskrönika från 1930-talet

Snart är de alla borta, de som överlevde Förintelsen och var ögonvittnen till en av världshistoriens största förbrytelser. Ebba Sörbom är en av dem vars röst tystnat. Susanne Levin har återberättat en del av sin mammas erfarenheter. Ytterligare en bok som bygger på den äldre generationens upplevelser är Kaj Schuelers Flykten från Berlin 1942. Schueler är till vardags verksam som litteraturredaktör på Svenska Dagbladets kulturredaktion. Hans bok handlar om den egna släktens förflutna i Tyskland långt tillbaka till 1800-talet. Men tyngdpunkten ligger hos farfaderns livsöde som jude inte minst under de vidriga Tusenårsrikets tolv år, då trafiken med godståg och människor till utrotningslägren i öster intensifierades undan för undan. Kaj Schueler har bedrivit ett ingående spaningsarbete för att kartlägga huvudsakligen anförvanterna på faderns sida. Resultatet är en mycket personlig skildring av förfädernas liv. Den är ofta spännande som en äventyrsberättelse. Men framför allt mycket sakligt hållen, något som betyder att framställningen mer än en gång får tycke av en mycket lärorik historiebok.

Den börjar i Poznan i nuvarande Polen. Men snart nog blir Berlin platsen för de sedan länge döda släktingarnas försök att vid förra sekelskiftet skapa sig en dräglig tillvaro och hitta en utkomst. En framträdande plats i boken intar konstnären Franz Heckendorf, som i sista stund blir farföräldrarnas räddning till Schweiz undan nazisterna. Just räddningsaktionen framställs som en gentjänst för att farfadern Kurt hjälpte den unge Franz i begynnelsen av dennes konstnärsbana. Det finns en hel del kulturhistoria instoppad i berättelsen om Franz Heckendorfs karriär som konstnär och väg fram till den stilriktning som brukar kallas expressionismen. Med farföräldrarna Kurt och Hilda Schueler skildrar författaren på ett motsvarande sätt interiörer från den medelklass som svarade för en stor del av Tysklands intellektuella, politiska och ekonomiska utveckling under förra århundradets tidigare decennier. Schueler är väl påläst och genom sin förmåga att göra historien sällsynt levande blir framställningen inte så lite en inträngande tidskrönika.

Stor uppmärksamhet ägnas givetvis nazisternas förmåga att under 1930-talet omskapa det tyska samhället för att få det att fungera och tänka i överensstämmelse med de egna idealen. Det är en berättelse om det effektiva i att gå fram i små steg, systematiskt och målmedvetet. Snart nog fungerar också terrorn med inslag av det irrationella och oberäkneliga som ett användbart hjälpmedel. Det är tillvägagångssätt som knappast kan sägas vara unika för de här sammanhangen. Flera än Schueler har också behandlat frågan varför så många av de drabbade inte insåg vad som var på väg att hända. Men också hur det kunde komma sig att de flesta valde att stillatigande åse vad som var på gång. En kanske ännu mera ingående diskussion handlar om dem som på olika sätt obstruerade, som hjälpte människor att fly ofta med fara för sina egna liv.

Det är här som porträttet av Franz Heckendorf blir som mest intressant. Varför valde denne att hjälpa Kaj Schuelers farföräldrar? Det är intressanta resonemang som överlämnas till läsaren för egen begrundan, när diskussionen kommer in på frågan vad godhet är och vem som är ett helgon. Psykoanalytikern Ludvig Igra hör till dem som sett problemet ur dess kanske flesta aspekter och Schueler följer denne tätt i spåren. Givetvis är några entydiga svar lika lite möjliga som försöken att på förhand räkna ut hur en människa kommer att handla under extrema förhållanden. Och just på tal om godheten undrar man i sitt stilla sinne om just Franz Heckendorf inte hade kunnat vara huvudperson i en roman av Björn Ranelid, som ju emellanåt beskylls för att fästa för stor vikt vid förekomsten av det goda i människolivet.

Förutom att skapa en levande närhet till tyskt 30-tal ur de förföljdas perspektiv skriver Kaj Schueler också åtskilligt tänkvärt om den svenska opinionen och dess inställning till de utsatta judarna under denna tid. Vilket för övrigt det beryktade bollhusmötet här i Uppsala är ett exempel på. Även i Schweiz var restriktionerna stränga, något som bland annat resulterade i initiativet att passen skulle förses med ett "J". Kaj Schuelers bok hör till de omistliga i utgivningen denna vår. Även om den kanske inte platsar i en svensk litterär kanon, önskar man ändå att skolorna fick möjlighet att ge den stor spridning. Förlaget bör med det snaraste överväga en pocketutgivning.

Omistlig tidskrönika från 1930-talet

Kaj Schuelers bok om nazisternas judeförföljelser är en inträngande tidskrönika och hör till de omistliga inslagen i vårens bokutgivning, skriver Bo-Ingvar Kollberg.