Modern engelskspråkig poesi domineras av tre giganter: amerikanerna T S Eliot och Ezra Pound och irländaren W B Yeats. Två fick Nobelpriset i litteratur – Eliot och Yeats – medan Pound skulle ha fått priset om det inte hade varit för hans antisemitism. Efter andra världskriget var det omöjligt att tänka sig en antisemit som Nobelpristagare. I Pounds fall satte hans politiska åsikter käppar i hjulet, men visst var han värd ett Nobelpris.
Både Eliot och Pound är generöst översatta till svenska medan Yeats har förblivit märkligt okänd här i landet. Bara enstaka dikter av honom har översatts. Orsaken är troligtvis hans originella bruk av den bundna versen som inte helt lätt låter sig tolkas till svenska. Därför är det en litterär sensation att hans centrala diktsamling Tornet från 1928 nu översatts av Thomas Sjösvärd. Han har lyckats mycket bra med att överföra de yeatsiska rytmerna till svenska. Äntligen har vi en Yeats som ges fullt utrymme att sjunga på svenska!
Tornet är inte bara Yeats viktigaste bok utan även ett centralt verk i den moderna litteraturen. Man brukar indela Yeats karriär i tre perioder. Diktsamlingen Tornet tillhör den sista perioden av hans författarskap på 1920- och 1930-talen som blev en höjdpunkt i karriären. Titeln syftar på Thoor Ballylee, ett gammalt normandiskt befästningstorn i grevskapet Galway där Yeats och hans familj bodde under somrarna på 1920-talet.
Yeats inledde sin långa karriär på 1890-talet med att skriva senromantisk poesi inspirerad av gaelisk mytologi. Under denna period var han med om att grunda Abbey Theatre i Dublin och han skrev även pjäser för teatern. Han blev en av förgrundsgestalterna för den irländska litteraturens förnyelse i början av förra seklet. Hans andra period dominerades av påskupproret 1916 och kampen för Irlands självständighet från Storbritannien. 1921 bildades fristaten Irland och Yeats blev själv ledamot av den irländska senaten. Den kända dikten Bland skolbarn återger ett besök som han i egenskap av senator gjorde på en skola 1926. Här återfinns de berömda raderna: ”O kropp böjd efter musik, o bländande glans, / hur skiljer vi på dansare och dans?”
I sin diktning kombinerar Yeats det personliga, det mytiska och dt historiska. Han utarbetade sitt eget esoteriska system som sammanfattas i boken A Vision utgiven 1925. Boken bygger på de budskap som hans fru Georgie Hyde Lees fick från andevärlden under spiritistiska seanser. Yeats använder sig av symboler ur sitt esoteriska system i sin poesi men utan att det stör läsningen. I stället läggs ytterligare en betydelsenivå till dikterna för den som har lust och energi att leta upp referenserna i A Vision. Många kritiker har uppfattat hans esoteriska världsförklaring i A Vision som ingenting annat än en stor diktares svammel. I sitt förord till Tornet verkar Horace Engdahl sälla sig till denna skara då han menar att poeter inte ska tänka för mycket.
Tornet handlar om åldrandets kris på flera olika plan. ”En åldrad man är ett eländigt ting”, lyder en rad i första dikten. Dels är det poetens eget åldrande som iscensätts och dels är det historiens och den västerländska civilisationens kris som dramatiseras. Den centrala tornsymbolen representerar skrivandet eller dikten både som ett skydd mot tidens gång och som ett försök till överblick över livet och ödet. Tornet är naturligtvis Yeats älskade Thoor Ballylee, platsen för dikternas tillkomst. Vad han försöker göra i dessa texter är att finna nya värden och nya sanningar i en kaotisk och nihilistisk tid. Det är lätt att känna igen vår egen turbulenta samtid i dessa dikter, vilket ytterligare ökar deras angelägenhet.
Det är få diktsamlingar som kan uppvisa en sådan rad av antologistycken mellan samma pärmar som Tornet. Var och varannan dikt i boken har blivit en modern klassiker alltifrån inledningsdikten Till Bysans och sviten Betraktelser i tider av inbördeskrig till Leda och svanen och avslutningsdikten Alla själars natt. Särskilt stark är sviten om irländska inbördeskriget 1922–23 där dikten Starboet vid mitt fönster ingår. De två sista stroferna lyder:
En barrikad av sten eller trä,
ett par veckors inbördeskrig, de drog
igår en soldat över vägens grus,
han badade i sitt eget blod –
kom bygg i starens tomma hus.
Våra hjärtan drack av drömmars vin,
en dryck som gjorde hjärtat hårt,
mer fast är hatet som är vårt
än kärleken, o honungsbin,
kom bygg i starens tomma hus.
Det är en dikt om att det trots allt finns hopp i en mörk tid. Horace Engdahl menar att Yeats är livsmodets poet framför alla andra. Visst är det så även om han i dramatiska monologer då och då hänger sig åt förtvivlad vrede och utbrott av galenskap. Det är känslor som kommer att ges fritt utlopp i diktsamlingarna på 1930-talet.