Olika ljus över ung identitet

Det mångfasetterade begreppet identitet ges en värdefull belysning i Ann Friséns och Philip Hwangs antologi Ungdomar och identitet, med bidrag från ett tiotal författare, varav de flesta är psykologer från Sverige. Som "bonus" ingår ett kapitel av Vancouverprofessorn James Marcia, ett av de tongivande namnen inom forskning och teoriutveckling kring identitetsbegreppet.
Med identitet avses här i första hand individens bild av sig själv, det vill säga den psykologiska identiteten. Ordet identitet kommer av latinets idem som betyder densamme eller detsamma, och syftar i psykologisk mening på att vi har en rimligt stabil bild av oss själva som levande och aktiva subjekt - "vem jag är och vad jag är".

Bokens titel kan dock tyckas snäv, då innehållet förvisso anknyter till identitetsutvecklingen i ungdomsåren men också tar upp en rad mer generella aspekter av människans identitet i ljuset av bland annat kön och livsåskådning, kulturell och social påverkan, samt med en särskild genomgång av identitetsutvecklingen i det tidiga vuxenlivet.

Den amerikanske Freud-lärjungen Erik Homburger Eriksons inflytelserika teori om identitetsutvecklingen och dess typiska livskriser genom individens alla åldrar bildar ett slags utgångspunkt, men här finns också problematiseringar av vedertagna utvecklingspsykologiska sanningar, samt ett närmande till nyare perspektiv som till exempel social konstruktivism. Rentav så att boken hamnar i ett fruktbart spänningsfält mellan ett psykologiskt och ett socialt perspektiv på identitet.
James Marcias identitetsstatusmodell är en återkommande referens i boken, med dess fyra positioner i olika stadier av utveckling. "Fullbordad identitet" kännetecknas av att individen har en relativt stabilt etablerad självkänsla, samt en flexibilitet och förmåga att möta skilda perspektiv på ett icke-defensivt sätt i samspelet med omgivningen. "Moratorium" betecknar den process av kris, utforskande och omorientering i identiteten som är framträdande inte minst i ungdomsåren.
"För tidig identitet" innebär att personen alltför tidigt tilldelats en identitet med oflexibla och kanske även dogmatiska förtecken, utan möjligheter till det sökande och självtillägnade identitetsval som uppnås genom moratoriet. "Identitetsförvirring" innebär å andra sidan att självbilden saknar tillräcklig stabilitet, med kaos och förvirring som följd.

Marcia lyfter själv fram intressanta forskningssamband mellan familjemönster och identitetsstatus. Ungdomars utveckling mot en fullbordad identitet främjas av att deras familjer ger utrymme både för upplevelsen av att vara separat individ med egen vilja och att tryggt höra samman med familjen. Pojkar med för tidig identitet, i Marcias definition, tycks i större utsträckning komma från patriarkala familjesystem med begränsat utrymme för egna uttryck.
Marcia, liksom flera av bokens författare, pekar på identitetsutvecklingens moratorium och personliga valmöjligheter som en i hög grad västerländsk företeelse, ett gör det självprojekt i ett uppluckrat posttraditionellt samhälle där identifikationer, värdenormer och religiösa ståndpunkter inte alls är lika givna som för bara några generationer sedan.
Kjerstin Almqvist kan sägas ta upp det omvända förhållandet i ett kapitel om identitet och etnicitet, vad gäller hennes beskrivning av starkt traditionsburna samhällen där ungdomar förväntas leva enligt de värderingar och traditioner som familjen har, och egna val inte är möjliga på samma sätt. Som läsare slås man av den något besvärande slutsatsen att positionen "för tidig identitet" är vanligare i sådana starkt traditionsburna kulturer, medan västerlandets pluralism ger grogrund för moratoriets identitetssökande och utveckling mot den individuellt grundade identiteten, med tolerans för givande och tagande av multipla ståndpunkter. Samt kanske med större risk för identitetsförvirring, när de yttre referenspunkterna är alltför vaga eller motsägelsefulla.
På samma gång hör det till bokens styrka att flera av författarna ifrågasätter ett normativt perspektiv där identitetsutvecklingen antas ske enligt vissa generella principer mot ett givet slutmål. Till exempel skriver den norska psykologiprofessorn Jane Kroger om det tidiga vuxenlivets naturligt återkommande växlingar mellan etablerad identitet och moratoriets omprövningar. James Marcia påpekar att en god personlig identitet bär fröet till sin egen omstrukturering, och att omformningen av identiteten sker under hela livet.

Thomas Johansson går vidare i ifrågasättandet av en utvecklingspsykologi där individer som fortsätter experimentera med sin identitet och tillhörighet inte anses fullt mogna. Han manar till försiktighet vad gäller att definiera en "normal" identitetsutveckling, och ser ett skifte bort från uppfattningen av denna process som ett prövande av hållpunkter för att uppnå en fast position, till synen på identiteten som något flexibelt och plastiskt i en föränderlig kontext. I enlighet med den sociala konstruktivismen påpekas att den personliga identiteten uppstår i ett konkret sociokulturellt sammanhang.
Bokens kritik av utvecklingspsykologins normativa perspektiv gäller även "den heterosexuella matrisen" med dess anatomiskt bundna uppfattning av könsidentitet och sexualitet som går tillbaka till Sigmund Freuds psykoanalytiska teori. Anne-Charlotte Smedler och Karin Drake belyser könsidentiteten som social konstruktion, medan Ann Frisén pekar på den ökade toleransen för samkönad sexualitet och livsstilar utanför heteronormen. Elin Almér beskriver å sin sida ungdomars jargongfyllda språk som ett moratoriets prövande språk, med sina speciella stavelser inte alls så flackt och utarmat som vuxenvärlden tycks tro.

Sammantaget kan bokens författare sägas förhålla sig vitalt ifrågasättande till vedertagna psykologiska synsätt inom området identitetsutveckling. Den dynamiska framställningen kan rentav liknas vid det prövande moratorium som utgör ett av tillstånden - kanske det mest eftersträvansvärda - i James Marcias identitetsmodell.

Olika ljus över ung identitet

Ann Friséns och Philip Hwangs bok om ungdomar och identitet befinner sig i ett fruktbart spänningsfält mellan ett psykologiskt och socialt perspektiv, skriver Ulf Gustavsson.