Nya kunskaper om Stalin

Georgiern Ioseb Vissarionovitj Dzjugasjvili var utan tvekan en av de inflytelserikaste och mest namnkunniga av alla de politiska ledare som verkade under 1900-talet. Han började sin karriär som bolsjevikisk terrorist och banditledare i 1890-talets Ryssland. Vid sin död 1953 var han det sovjetiska imperiets obestridde ledare och en halvgud som hyllades av hundratals miljoner människor i hela världen. Som underjordisk ligaledare före den ryska revolutionen 1917 använde han åtminstone ett trettiotal olika täcknamn och pseudonymer. Mest känd är han dock som Stalin, ett namn som han första gången använde 1913.

Den brittiske författaren Simon Sebag Montefiore har skrivit tre gedigna historiska verk som blivit bestsellers. Den första är en prisbelönt biografi över kejsarinnan Katarina den stora och hennes älskare och hemlige make, den ryske fursten Grigorij Potemkin. Biografi nummer två, med titeln 'Stalin, den röde tsaren och hans hov', har blivit en internationell storsäljare som hittills har översatts till 27 språk. Inget hindrar att den senaste boken om den unge Stalin, som publiceras på svenska i dagarna, blir en lika stor succé.
Montefiores två stalinbiografier baseras på tio års forskning som huvudsakligen bedrivits i de postsovjetiska arvtagarstaternas nyöppnade arkiv. Merparten av det tidigare okända källmaterial som presenteras i 'Den unge Stalin' har hämtats från ett antal arkiv i Georgien, Adzjarien och Azerbajdzjan som länge förbisetts av de flesta historiker. Många av Stalins barndoms- och ungdomskamrater, och även hans egen mor, gjorde självbiografiska anteckningar som aldrig tidigare publicerats. Det har skrivits tusentals verk om stalinismen och om Stalin som sovjetisk makthavare men bara ett fåtal verk som behandlar den blivande diktatorns hemlighetsfulla liv under den förrevolutionära epoken.

Till och med frågan om Stalins födelsedag har skapat förvirring bland forskarna. Själv uppgav han skiftande datum vid olika tillfällen. Enligt Nationalencyklopedin föddes Stalin den 9 december 1879 enligt den gamla julianska kalendern som gällde i Ryssland till 1918. I själva verket föddes han den 6 december 1878 i den georgiska staden Gori som ligger sex mil nordväst om Tbilisi. Fadern, Vissarion Dzjugasjvili, hade startat en blomstrande skomakarfirma som vid 1870-talets slut hade ett tiotal anställda.
Redan vid Stalins födelse surrade småstaden Gori av rykten om att modern Keke (Jekaterina) varit otrogen. Tre män pekades ut som barnets möjlige biologiske far och de tillhörde alla familjens närmaste bekantskapskrets: polischefen Davrisjasjvili, prästen Tjarkviani och den förmögne köpmannen Egnatasjvili som kallades Koba. Vissarion söp ner sig fullständigt och tvingades snart avveckla skomakeriet och sälja familjens hus. Under sitt liv berättade Stalin ibland om dessa rykten och angav vid olika tillfällen den ene eller andre som sin 'riktige' far. 1884, när den nergångne Vissarion bröt upp och försvann till Tbilisi, ryckte de tre männen och deras familjer in för att stödja Keke och hennes son. Stalin kunde exempelvis, med fader Tjarkvianis hjälp, börja i Goris kyrkskola trots att skolan enbart antog prästbarn som elever. Koba var ett av hans många täcknamn.
Stalin var en mönsterelev. 1894 tog han sin examen på kyrkskolan och skrevs in på prästseminariet i Tbilisi. Men den stenhårda disciplinen på de ryska internaten skapade, skriver Montefiore, en strid ström av upproriska tonåringar som förkastade det etablerade samhällets värderingar till förmån för ateism och nihilism. Vid arton års ålder började Stalin och hans vänner läsa samhällskritisk och omstörtande litteratur som förbjudits av de ryska censurmyndigheterna. Våren 1899, när Stalin relegerades från prästseminariet, anslöt han sig omedelbart till de militanta marxistiska aktionsgrupper som agiterade bland arbetarna vid järnvägarna och inom den kaukasiska oljeindustrin och som senare anslöt sig till Lenins bolsjeviker vid det socialdemokratiska partiets sprängning 1903. "Det var ingen tillfällighet att många revolutionärer var före detta prästseminarister och att arbetarna ofta var fromma människor från landsbygden", skriver Montefiore.

Stalin var en mästerlig organisatör av underjordisk verksamhet. Hans liga genomförde spektakulära bankrån och kapade fartyg, postdiligenser och hela tågsätt. Ligan specialiserade sig också på beskyddarverksamhet och tvingade många företag, bland annat inom oljesektorn, att betala betydande summor för att slippa mordbränder och vilda strejker. Pengarna tvättades i internationella banker som franska Crédit Lyonnais och slussades sedan vidare till bolsjevikpartiets kassakista.
Till skillnad från många av de övriga revolutionsledarna, som i grund och botten var intellektuella svärmare, behärskade Stalin terrorismens praktik. Han var förmodligen den ende av de ledande bolsjevikerna som knutit nära kontakter med den kriminella sektorn. Montefiore kartlägger den Röde tsarens blodiga väg till makten och bidrar till att kasta ljus över det stalinistiska skräckväldets anatomi. Den unge Stalin är ett mästerverk.

Nya kunskaper om Stalin

Den unge Stalin skildras i en mästerlig biografi av britten Simon Sebag Montefiore, uppmärksammad för sina tidigare biografier över Katarina den stora och diktatorn Stalin. Biografierna över Stalin baseras på gedigen forskning i tidigare otillgängliga arkiv, konstaterar Carl Johan Gardell.