Ny bok om Uppsalas vetenskapliga hjältar

Erik Stensiö, Erik Jarvik och Gunnar Säve-Söderbergh hette de tre studenter som genom en hängiven jakt på fossiler, och innovativa metoder för att bearbeta dem, kom ett av de största vetenskapliga mysterierna på spåret: frågan om hur det gick till när fisken klev upp på land. På en expedition till Arktis fann de nämligen fossiler av de första fyrbenta vattendjuren.

Studenternas internationellt betydelsefulla och uppmärksammade vetenskapliga upptäckt förgicks av våghalsiga resor till gränserna för den tidens kända värld: förutom Arktis också till Grönland och Spetsbergens vildmark. Varken isbjörnar, snödrev eller matbrist kunde hindra dem.

Författarna till Fossiljägarna, Björn Hagberg och Martin Widman, har själva besökt platserna – fast med GPS, satellittelefoner, fryst mat och vattentäta tunneltält med inbyggt myggnät. Bekvämligheter som man i början av 1900-talet fick klara sig utan.
– För mig är de här vetenskapliga hjältarna, ”vetenskapsäventyrare” om det finns ett sådant ord. De reste till platser som det var väldigt vanskligt att resa till då. De hade ingen mat, utan fick jaga för att klara sig. Och så kommer de hem med de här fossilerna som de sedan sitter och pillar med i evigheter. Det är en häftig kontrast, säger Björn Hagberg.

Han och Martin Widman hade i arbetet tillgång till både Erik Stensiös och Erik Jarviks fältdagböcker. Den sista pusselbiten, Gunnar Säve-Söderberghs böcker, saknades dock länge. Men en dag hittade Gunnars son Bengt Säve-Söderbergh på sitt lantställe en koffert efter sin far…
– Den var gammal och låsen var tröga. Men till sist fick vi upp dem, och i väskan låg de förvunna böckerna! berättar Björn Hagberg.

I samband med releasen av Fossiljägarna på Evolutionsmuseet i Uppsala i dag, onsdag, kommer Bengt Säve-Söderbergh att lämna över sin fars dagböcker till museet.