Nils Brage Nordlander, som avled hösten 2009 vid 90 års ålder, var en av de mera kända Uppsalaläkarna och tillika liberal landstingspolitiker.
Dessutom var han hela sitt verksamma liv en flitig skribent, som författade essäer och krönikor i medicinska och medicinhistoriska ämnen.
De publicerades i UNT eller i de medicinska facktidskrifterna.
Större delen av detta har bevarats i Nordlanders efterlämnade kvarlåtenskap och hans dotterson Nils Hedberg Grimlund har därav utformat en bok, omfattande drygt 80 artiklar.
Detta verk har blivit mycket värdefullt att äga och vi har all anledning att tacka redaktören och hans medhjälpare för detta goda initiativ.
Sedan detta sagts vill kritikern dock nämna att några veckors ytterligare arbete inom bokens redaktion inte hade skadat, ty det finns några brister.
Allvarligast är att man vid återanvändandet nu av de essäer som ingick i de medicinska facktidskrifterna inte har brytt sig om att till dem foga en lista över specifika termer.
Det är faktiskt ett antal artiklar i boken som jag och säkert många med mig inte förstår vad de handlar om.
Sedan finns här några inslag av debattkaraktär, där man glömt att nämna när de skrevs.
Till sist undrar kritikern om det inte hade varit värt att kosta på några illustrationer? Bildlösa böcker är i våra dagar mycket sällsynta.
Slutligen är det nu så mycket mera glädjande att något peka på allt det positiva som läsaren kan ta till sig.
Utrymmet medger bara ett par exempel: "Professorn dog på sin installationsdag" handlar om Johan Anton Waldenström f. 1839 i Luleå och bror till den kände frikyrkomannen Paul Peter Waldenström. Johan Anton bedrev medicinska studier i Uppsala med sådan framgång att han utnämndes till professor 1879. Då hade han emellertid drabbats av blindtarmsinflammation och uppmanade kirurgkollegerna att operera honom. Men ingen vågade och en sådan operation utfördes först i Zürich 1884.
Han avled den dag då han skulle ha installerats, den 23 november 1879. Hans bror P. P. Waldenström, förrättade sedan jordfästningen.
Ett annat läsvärt avsnitt heter "Gustaf Retzius, anatom, poet, intrigör".
Framställningen, vars huvudperson föddes 1842, är ytterligt informativ, överraskande för var och en som intresserar sig för de kulturella rörelserna i vårt land decennierna kring 1900.