Mörkrets makter genom historien
Mohamed Omar har läst om satanismen i förmodern tid.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men vad fanns egentligen före LaVey? Satanister och satanistiskt influerade subkulturer tenderar att härleda sin tro och rit från Tempelherreorden, häxor, kättare och ända tillbaks till det forna Egypten. Religionshistorikern Per Faxneld vid Stockholms universitet har försökt utröna sanningen bakom dessa påståenden i en ny studie. Syftet är att luska ut i vilken mån och i vilken form det fanns satanism före LaVey.
Resultatet är en inträngande religionshistoriske exposé - den första i sitt slag på svenska - där vi får vi veta mer om medeltida kätteri, svarta mässor vid det franska hovet på 1600-talet och om Baudelaires hymner till Satan. Hur mycket av denna litterära, religiösa och filosofiska verksamhet går att klassificera som satanism? Inte mycket.
Fil dr Henrik Bogdan, Sveriges främste kännare av esoterism, har skrivit förordet. Han menar att i en kultur som genomsyras av en dualistisk världssyn följer det sig naturligt att historien uppvisar en rad exempel på företeelser som beskyllts vara onda, och som därigenom förknippats med den onda principen i den kristna världssynen - Satan.
Personer, rörelser och läror som av olika anledningar uppfattas befinna sig utanför de gängse normerna har allt som oftast uppfattats som den Andre i den dualistiska dikotomin, som hörande till Satans domäner. Just denna identifikation av oliktänkande med Satan utgör grunden för Faxnelds studie av den tidiga satanismens historia.
Faxneld ifrågasätter om det överhuvudtaget har existerat någon satanism (förstådd som en -ism) i förmodern tid, dock är det helt uppenbart att föreställningar om satanism har varit närvarande i den västerländska kulturen sedan lång tid tillbaka. Modern forskning visar dock på att dessa föreställningar säger mer om de som formulerat dem, än om de personer och rörelser som föreställningarna är riktade mot. Det rör sig om en kollektiv projicering av rädslor på en många gånger svag grupp - eller till och med en inbillad. Judar hör till de minoriteter som råkat illa ut i denna demonisering vilket inte minst märks i det pejorativa bruket av ordet "sabbat".
Det är tydligt hur synen på Satan och satanism i den västerländska historien är något av en spegel där man kan betrakta hur våra värderingar förändras. Under medeltiden användes skildringar av kättares sexuella orgier som skrämselpropaganda, i dag utövar samma skildringar tvärtom en lockelse. I vår tid skulle häxsabbater inte längre fungera som en beskrivning av det onda, snarare är det vissa sekters asketism och religiösa bokstavstro som vi fruktar. I en asketisk kultur förknippas det onda med promiskuitet medan det i en sexuellt frigjord kultur tar formen av kroppsförakt och självspäkelse.
Faxneld behandlar endast Europa och USA. Det går att dra paralleller till den muslimska världen där Satan ännu är en levande realitet och där religionen fortfarande genomsyrar hela samhället. Brännmärkningen av oliktänkande individer och rörelser som "sataniska" är där vardagsmat och skapar ett klimat av fruktan som hämmar den andliga utvecklingen.
Författaren tar oss med på en resa från medeltidens kättarbål, den bockhövdade och androgyne Baphomet, Faustiska djävulspakter, teosofernas Madame Blavatsky, den danske kabbalisten Ben Kadosh, till den världsberömde exhibitionisten, poeten och ockultisten Aleister Crowley. Det är en fascinerade och suggestiv exposé och verket kan tjäna som en introduktion för den som vill gå vidare och fördjupa sig i ämnet.
Mörkrets apostlar är den första boken på svenska som ur ett religionshistoriskt perspektiv behandlar föreställningen om förmodern satanism på ett sakligt sätt, och den fyller därmed en viktig funktion genom att ifrågasätta många av de myter och felaktiga påståenden som florerar i mindre kritiska studier.
Per Faxneld
Mörkrets apostlar: satanism i äldre tid
(Ouroboros)
Mörkrets apostlar: satanism i äldre tid
(Ouroboros)