Alla som följde tv-serien ”24” vet hur svårt det är att hålla igång ett dramatiskt händelseförlopp i realtid utan att det känns krystat. Det verkliga livet är sällan spännande nonstop, hur halsbrytande skeendet än må vara.
Den sydafrikanske deckarförfattaren Deon Meyer har med ”13 timmar” tagit det allra bästa från ”24”-konceptet och effektivt lyckats undvika – nästan! – de nödlösningar tv-serien alltid tvingades till någon gång under varje säsong.
En ung amerikansk kvinna springer i gryningen för sitt liv upp mot Taffelberget vid Kapstaden. Efter henne följer fem-sex män med ett enda mål, att tysta henne lika effektivt som de skar halsen av hennes väninna några timmar tidigare. Vid samma tidpunkt lutar sig den nyvakne kriminalinspektören Bennie Griessel över väninnans döda kropp som nyss hittats av en polispatrull. När han ser att hon är vit och med all sannolikhet turist förstår han att helvetet snart kommer att bryta lös.
”13 timmar” är en andlöst spännande deckare. Och det är inte ens bokens främsta förtjänst. Nej, det jag verkligen uppskattar är hur den till synes sömlöst öppnar upp Sydafrika för mig, hur den utan att det känns påklistrat visar hur komplicerat det är att lämna apartheidsystemet bakom sig och vilka konsekvenser det får för samhället.
Men finns inget negativt att säga? Jo, en gång hotar tillställningen att kantra.
I ”24” blev det ibland tydligt att manusförfattarna behövde uppehålla en karaktär en timme eller två för att få resten av handlingen att ”hinna ikapp”. Man skapade då ett sidoscenario som personen tvingades trampa vatten i tills den övriga berättelsen kommit ifatt. När den flyende kvinnan i ”13 timmar” en bit in i handlingen finner en tillfällig fristad hos en äldre man händer något liknande. I stället för att genast meddela omvärlden sin situation, byter hon helt sinnesstämning och låter mannen bjuda henne på lunch och lägger sig sedan i ett uppfriskande bad innan hon ber om att få låna telefonen, så klart precis lagom till att förföljarna hunnit nosa upp var hon är så att flykten måste fortsätta. Här skymtas konturerna till ställningen författaren använt för att bygga sin berättelse. Men det är också enda gången.
Deon Meyer fick i fjol Svenska Deckarakademins pris för 2010 års bästa utländska kriminalroman med ”Devils peak”. Att han skulle få samma pris i år igen är väl inte troligt, men det vore faktiskt helt på sin plats. ”13 timmar” är tveklöst något av det bästa du kan läsa i kriminalväg i år.