Mer än bara lokalhistoria

Den svenska jorden och skogen förvaltas av privata ägare — bolag eller enskilda — eller av staten. Däremot har det kooperativa ägandet liten utbredning. Men det finns undantag. 150þf>000 hektar, varav större delen är produktiv skogsmark, ägs och sköts av Sveriges 67 allmänningar. Av dessa benämns sex för sockenallmänningar och resten för häradsallmänningar.Det låter anrikt redan till terminologin och så är det också. "Häradsallmänning tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet som äro satta i mantal eller med vilka, enligt vad vid fastighetsbildning bestämts, är förenad rätt till delaktighet i allmänningen."Långt ner i medeltidens början kring 1000-talet kan man följa allmänningarna. Jordens brukare blev allt mer bofasta i sina byar. Tidigare ödemarker utnyttjades gemensamt för kreatursbete och svinhållning, för jakt, fiske och huggning av timmer, ved och stängselvirke.MEN HÄRADSALLMÄNNINGARNA var också föremål för en långvarig dragkamp mellan kungamakten och häradenas bönder. Med Magnus Erikssons landslag fastslogs dock att allmänningarna tillhörde häradet och ingen annan. De fick också ett rättsligt skydd mot andra än delägarna. Om någon utomstående utnyttjade en allmänning kunde han bötfällas.Ville man bygga, bo och odla på allmänningen måste man ha särskilt tillstånd och betala för sig. Samtidigt infördes ett slags skötsellag för att hindra överutnyttjande av de gemensamma markerna, bland annat infördes förbud mot svedjebruk.Mot slutet av 1600-talet, under Karl den XI, hävdade kronan sin äganderätt över allmänningarna och inskränkningar i utnyttjandet infördes. Under 1800-talet stärks åter de privata ägarnas ställning men under 1900-talet har till och från frågan åter väckts om allmänningarna är statens eller delägarnas egendom. Men häradsallmänningarna lever vidare i sin kooperativa form under statlig tillsyn.I ULLA LOVÉNS BOK om Norunda häradsallmänning får vi följa de senaste 140 åren från en enskild allmännings perspektiv. Men till bokens förtjänster hör också den breda redogörelsen för allmänningarnas uppkomst och utveckling.Norunda häradsallmänning med sina 5þf>500 hektar speglar den dramatik som de senaste århundradena innehållit av skogspolitiska och marknadsmässiga svängningar. Vi får följa utdikningar och planteringar, miljöhänsyn och naturreservat. Allmänningen har också deltagit i forskningsprojekt kring skogens roll för klimatet.Boken speglar samtidigt den genomgripande tekniska och sociala utvecklingen inom skogsbruket. Vi får följa skogsarbetare, skogvaktare och förtroendevalda i bilder, protokoll och årsberättelser fram till att de sista kollektivanställda avtackades år 2002. Sammantaget ger Ulla Lovén oss en mycket noggrann och kärleksfull beskrivning av intresse långt utanför det lokalhistoriska perspektivet.