Det är ett år sedan den underhållande skräcktrilogin 1000 ögon - Tupilak, Hrafnir och Vondur, om Edgar Nordahl och hans vänner i Uppsala, avslutades. Nu finns också den fristående fortsättningen 1000 ögon: Nyckeln, och den här gången får serieskaparna Jonas Andersson och Daniel Thollin hjälp av flera namnkunniga serieskapare, som Ola Skogäng och Jeff McComsey.
När jag först hörde att det skulle bli en fortsättning på trilogin var jag skeptisk. Berättelsen är enhetlig och bra som den är, tänkte jag och jag undrade hur stor chansen var att en fortsättning skulle bli tillfredsställande. Det är under sådana omständigheter det är som roligast att bli överraskad. Den nya serien är den bästa av de har som publicerats.
Det som gör Nyckeln så bra är att och hur den historiska bakgrunden etableras. Till sin karaktär beskrivs serien nog bäst som en ”prequel” som öppnar upp för nya möjligheter till äventyr. Ramberättelsen handlar om en man som har information om det som drabbade Uppsala i trilogin, och till hans historia kopplas både historiska och samtida förlopp.
De myter som anspelats på tidigare gav bara en liten glimt om vad som skulle kunna tänkas ligga bakom det som drabbade det samtida Uppsala. I Nyckeln får läsaren se mer av de bakomliggande faktorerna. Kopplingar görs till det sena 1700-talets Uppsala och här finns referenser till vikingatiden och det mytiska Egypten. Och vem dyker upp i en avslutande och stilenlig cliffhanger? Jag säger inget mer.
Serien är dessutom rent tekniskt ett steg framåt. För även om berättelsen pendlar mellan olika tidsperioder framstår den inte alls som spretig, utan i stället är den berömvärt sammanhållen och tydlig. Att så många olika tecknare har bidragit gör serien stilmässigt mycket tilltalande. Jag tror att chansen för en ny trilogi, eller åtminstone något slags fortsättning, är stor. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Betyget blir väl godkänt.