Mästerligt om födda och ofödda barn

Barn, födda och ofödda, är temat i Kerstin Norborgs andra prosabok, den i dag utgivna novellsamlingen Missed abortion.I titelnovellen, som ligger allra först i samlingen, möter vi en kvinna i femte månaden som efter en jobbig tid äntligen kan börja njuta av sin graviditet. Hon känner sig helt uppfylld av havandeskapet och upplever en närmast kosmisk samvaro medsitt barn, och naturen. Inte ens då hon vid ultraljuds­undersökningen får veta att fost­ret är dött blir barnet mindre närvarande i hennes kropp.Motivet återkommer i den allra sista novellen, Rosendal, som beskriver det främlingskap som uppstått mellan ett par, sedan de fått veta att barnet kvinnan bär på är dött.Innanför den ram som dessa båda berättelser bildar finns dryga dussinet noveller vars bärande motiv ofta är barnlöshet eller missfall. Men temat med barn och föräldrar dyker även upp i lite annan form, till exempel i Vildmarksliv, i vilken en far ger sig ut på en kanotfärd med sin son, i hopp om att komma honom lite närmare, och i den fina Åke som handlar om en äld­re man vars vuxna barn förväntar sig att han skall bo kvar i deras barndomshem och vårda minnena, "som en annan museiintendent".I Missed abortion finns även noveller på helt andra teman, till exempel Leipzig 1987, där Berlinmuren sätter stopp för kärleken mellan en ung svensk kvinna och en östtysk man.I samtliga noveller är det en saknad, tomhet eller förlust som gestaltas — oftast frånvaron av ett barn som förlorades eller aldrig blev till. Denna existentiella brist ställs i boken mot den yttersta fullständigheten, havandeskapet, som i bokenofta får en metafysisk eller religiös dimension, till exempel i titelnovellen, där kvinnan upplever en omtumlande Gudsnärvaro när hon föder ut det döda barnet. Den religiösa dimensionen finns också i Assisi, där en kvinna i efterdyningarna av upprepade missfall företar en resa till ett italienskt nunnekloster. Trots att hon inte är troende inträffar något som bara kan liknas vid ett mirakel.Temat med aborter och havandeskap är naturligtvis laddat, och möjligheten finns att läsa Missed abortion som ett inlägg i en samhällsdebatt. Visserligen tar boken aldrig uttryckligen ställning till de etiska eller moraliska aspekterna av att avbryta ett havandeskap, ändå talar novellerna sitt tydliga språk. Ett barn är ett barn, redan under den tidiga graviditeten. Det är bara arroganta (manliga) läkare som inte vill att några hysterikor skall störa abortavdelningens löpande band som använder ordet "foster".Det går heller inte att bortse från att de av bokens kvinnor som väljer att avsluta en abort framställs i ganska osympatisk dager, till exempel den bifigur i Assisi som med sin vulgaritet och karriärlystnad utgör en bjärt kontrast till den kvinnliga huvudfiguren.Ämnet får dessutom en smått moraliserande behandling i Ljus, som handlar om ett par som väljer att ta bort ett foster med Downs syndrom. Detta är något som de senare kommer att ångra. Novellen avslutas lakoniskt med orden: "Och med denna saknad fick de leva sina liv."Man kan också rikta invändningar mot Kerstin Norborgs sätt att beskriva bokens fäder. Om moderskapet präglas av närhet och symbios så karaktäriseras faderskapet av utanförskap, avstånd och oförståelse. Rent litterärt känns porträttet av fadern i till exempel Vildmarksliv något flackt.Är Missed abortion en provocerande bok? Ja, faktiskt. Som ung kvinna snarare än recensent kan jag reta mig på beskrivningen av barnalstringen och moderskapet som kvinnans öde och bestämmelse, och på den livmodersmystik som många av novellerna ger uttryck för. Men. Det är så jäkla bra skrivet.Det är bara att acceptera att Kers­tin Norborg har valt detta tema, och hon gestaltar det med en pregnans och en språklig och psykologisk virtuositet som imponerar. Det finns en lugn och eftertänksam andning i texterna, och inte ett enda ord klingar falskt. Mot bokens konstnärliga kvaliteter går det således inte att resa några invändningar. Litterärt är Missed abortion lysande.Därtill finns det en levnadsvisdom och äkthet i skildringen av människans skörhet och styrka som berör på djupet. Det är skickligt gjort, rentav mästerligt. Missed abortion är noveller som långsamt sjunker in, som man bär inom sig, ja som ett foster.