För att de senaste decennierna ha dödförklarats gång på gång är den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes teorier förvånansvärt närvarande. Keynes – Mästarens återkomst av Robert Skidelsky är både en förkortad biografi över Keynes (Skidelsky har tidigare skrivit just en sådan, om än något omfångsrikare) och ett försök att visa vad brittens teorier lär oss om den pågående finans- och skuldkrisen, samt varför ett keynesianskt synsätt är nyckeln till ekonomisk återhämtning.
Som komprimerad biografi och snabbläsning om en av 1900-talets tveklöst mest inflytelserika nationalekonomer och tänkare fungerar de dryga 250 sidorna väl – det märks att Skidelsky kan sin Keynes. Läsaren får en god inblick i hur tiden i Cambridge, det litterära umgänget i Bloomsburygruppen (dit såväl Virginia Woolfe som E M Forster räknades) och första världskriget lade grunden för hans teorier. Hur börskrasch, sammanbrott i det internationella valutasystemet och egna misslyckade spekulationer påverkade hans tankar. Detta är bokens styrka.
Ansatsen att förklara den uppkomna krisen delvis med att Keynes principer allt sedan 70-talet, och då särskilt i Thatchers Storbritannien och Reagans USA, har förkastats och hoppet om att ett återuppväckt intresse för Keynes skulle kunna få fart på världsekonomin, fungerar sämre.
För trots att vissa har sörjt hans frånvaro och vissa prisat densamma, har ju Keynes hela tiden funnits kvar i finansministrarnas och nationalekonomernas medvetande – gasa i ekonomisk nedgång, bromsa i uppgång. Det går att ha delade meningar om Anders Borg höll tillräckligt hårt i plånboken under högkonjunkturen och om han spenderar tillräckligt friskt nu, men det är kontroll av efterfrågan som är basen för hans argumentation.
Kanske är det just därför som Skidelsky klarar av att kritisera västvärldens agerande de senaste åren, men misslyckas med att förklara hur en keynesiansk nyordning skulle se ut. Mästarens återkomst skriver Skidelsky. Men var han någonsin borta?