Lysande verk om Jussi

Björn G Stenberg läser – och lyssnar på – fyra mycket olika musikbiografier om Keith Richards, Nationalteatern, Jussi Björling och Pink Floyd.

Foto:

Litteratur2010-12-21 13:05
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

FYRA KAJOR
Keith Richards/James Fox
Livet
Som gitarrist i The Rolling Stones kom Keith Richards att bli en viktig stilbildare. Hans sätt att göra slagkraftiga gitarriff kan inte överskattas. Han kom också att personifiera rockmyterna.
Han visar sig också (med god hjälp av sin stödjande hand James Fox) vara en mycket god berättare. Hans biografi Livet är en mycket underhållande läsning. Den första perioden med Stenarna framstår som en nostalgisk hägring av en tid för mycket länge sedan. Richards själv är annars osentimental. Han avlivar ryktet om att ha ska ha snortat sin fars aska blandat med kokain: ”det var bara askan”.
Boken Livet kombinerar rolig läsning med att skildra en av vår tids största musikaliska gestalter.

FYRA KAJOR
Lägg av! – Historien om Nationalteatern
Det började i Lund 1968 och slutade, ja, inte riktigt än faktiskt. Nationalteatern återförenades i höstas för kabarérevyn Vad var det vi sade?!
För den som vill ha hela historien finns nu praktverket Lägg av! – Historien om Nationalteatern; 132 sidor i storformat med ett rikt bildmaterial tillsammans med 9 cd där samtliga utgivna skivor plus material från några föreställningar finns med.
Det är förstås laddat med nostalgitrippar, där låtarna drar fram minnen. Men det är också ett stycke nutidshistoria där ett av den svenska ”proggens ” flaggskepp får sin berättelse gjord på ett läsvärt och högst underhållande sätt.

TRE KAJOR
Bengt Liljegren
Pink Floyd – Musiken, människorna, myterna
Historieforskaren Bengt Liljegren har skrivit biografier över Karl XII, Hitler och Alexander den store. Han har också ett förflutet i gruppen Garbochock.
Denna gång tar han sig an Pink Floyd. Han försöker ta sig bakom fasaden på medlemmarna som märkligt nog har lyckats hålla sig tämligen anonyma. Det var först långt fram som sprickorna blev offentliga. Med hjälp av gedigen källforskning lyckas Liljegren ge de skugglika myterna kött och blod. Ibland kan han stanna upp väl mycket på ögonvittnesskildringar av mindre värde och det märks väl mycket att han tycker att Pink Floyd var bäst på Syd Barrets tid. Men annars är det en habil biografi över ett viktigt band.

FEM KAJOR
Jacob Forsell, Björn Ranelid & Harald Henrysson
Jussi – Sången Människan Bilderna
I Sverige – och säkert i de flesta länder – fungerar kombinationen av att vara världskändis och ”vanlig” människa från någon småort ypperligt. Inte minst gällde det Jussi Björling, som skulle ha fyllt hundra år 2011. Denne världstenor framhöll gärna att han var dalpojken från Stora Tuna. Fortfarande är han på många sätt bland våra mest kända artister.
I hyllningsboken Jussi – Sången Människan Bilderna har Björn Ranelid skrivit litterära betraktelser över Jussis historia. Boken är ett praktverk med mängder av bilder från när och fjärran och en cd med tenorens mest kända inspelningar. Det är en fröjd bara att bläddra genom boken, som också blir något av en minihistorik över ett svunnet sekel.