Lust och äckel i tyska Våtmarker

Tyska programledaren Charlotte Roches debutroman Våtmarker har sålt i en miljon exemplar i hemlandet. Under 2009 ges den ut i 25 länder världen över, upplyser förlaget om på den svenska utgåvan. Vidare slås fast att romanen är en protest riktad mot de "vaxade, rakade, fixade och på alla sätt sanitetsbehandlade kvinnobilder", som kommit att signalera kvinnlig sexualitet.
Charlotte Roche tänjer möjligen pornografins genregränser med en hjältinna som äcklar i lika hög grad som hon kittlar. Romanens huvudperson 18-åriga Helen Memel är inlagd på sjukhus för en analfissur. Hon är en följsam Lolita men på samma gång besatt av egnas och andras kroppsuttömningar av alla slag. Sida upp och sida ner beskrivs hur Helen Memel förhåller sig till kroppens sexualitet och utsöndringar.

Som samhällskritik är emellertid Våtmarker skev. Inte tror jag det är horder av unga feministiska tjejer som köper och läser den här boken. Nog är det snarare det pornografiska innehållet som lockar så många, och förmodligen företrädesvis män. Avståndet mellan hjältinnans extrema böjelser och den ljuvt rådjursögda författarinna som porträtteras på bokens omslag föreställer jag mig väl låter sig fyllas av manliga sexuella fantasier. Den verkliga provokationen med Roches roman består därför i att den lanseras som feministisk samhällskritik.
Utöver föresatsen att väcka en kombinerad känsla av lust och äckel är innehållet i Våtmarker en schablonmässig kärleks- och uppgörelseintrig. Översättningen från tyska av Christine Bredenkamp är slarvig. "Bergis" är ett exempel på skrattretande förlegad slang som Helen använder stup i ett. För övrigt haglar stolpiga upprepningar.

Vid något tillfälle under läsningens gång får jag för mig att Roche i förtäckt och närmast allegorisk form genom Helen i sjukhusmiljö efter en analoperation i någon mån ville bearbeta sina egna förlossningsupplevelser av smärta och kroppsliga utsöndringar och framför allt diskutera diskrepansen mellan den födande kvinnliga kroppen och de så att säga sanitetsbehandlade kvinnliga skönhetsidealen. Det hade kunnat bli en intressant förnyelse av erotisk litteratur och en häftig kritik av rådande schablonföreställningar om kvinnor och sex.
Nu blev det i stället en medvetslöst utmanande liten berättelse om en vilsen flicka med en sexualitet och ett själsliv som kretsar kring en osannolik analfissur.

Lust och äckel i tyska Våtmarker

Den verkliga provokationen med Roches roman består i att den lanseras som feministisk samhällskritik, skriver Anna Nordlund.