Litteraturen är skön världen över

Artur Lundkvists roll under många år som introduktör av utländska författare kan knappast överskattas. Han såg till att viktiga böcker i en strid ström presenterades för svenska läsare. Några hjälpte till. CG Bjurström med det franska språkområdet, Johannes Edfelt med det tyska. Det har varit klent med återväxten efter dem.

Desto mera glädjande är det därför att ta del av den nu utgivna volymen Det sköna med skönlitteraturen. Redaktör för publikationen är Svenska Akademiens drivande bibliotekarie Lars Rydquist. Han har sammanställt essäer och föredrag tillkomna i samband med den föreläsningsverksamhet som pågått en del år i samarbete mellan Nobelbiblioteket, Regionbibliotek Stockholm och Stockholms stadsbibliotek. Man har vänt sig till bibliotekarier, bokhandelsfolk och andra boksynta intresserade.

Bidragen följer de båda huvudlinjer som bestämt verksamheten. Dels länder och språk, dels en gränsöverskridande inriktning. Bägge har varit lika fruktbara. Ändå är det svårt att inte allra mest ta till sig första delens litteraturöversikter över utgivning av nyare datum. Stephan Larsen har på sätt och vis haft en omöjlig uppgift i att sammanfatta de viktigaste författarskapen från en hel kontinent i den inledande essän om Afrika. Men genom en skicklig disposition av innehållet undgår Larsen ändå den omedelbara faran att hamna i ren namnuppräkning. Visst går tankarna till ett kompendium. Ändå blir åtskilligt sagt om såväl kolonialåren som om dagens litteratur. Och dess strävan att sammanföra gammalt och nytt i de länder som tidigare dominerades av Frankrike, Storbritannien eller Portugal.

Medan landet är på väg att bli en ekonomisk stormakt torde kunskaperna hos oss om den brasilianska samtidsprosan vara av det mest perifera slaget. Det ser Örjan Sjögren till att ändra på när han skildrar litteraturen i ett samhälle som fram till mitten av 1950-talet dominerades av landsbygden. De urbana livssätt som kommit i stället har medfört en påfallande rotlöshet. Demokratin och den ökade levnadsstandarden under de senaste decennierna är annat som påverkat författare som Clarice Lispector och inte minst Milton Hatoum. Den senares roman Två bröder brukar jämföras med Buddenbrooks. Av detta kapitel liksom på flera andra ställen i Det sköna med skönlitteraturen framgår också vilken ofantligt viktig roll bokförlaget Tranan spelar för att göra nya författarskap kända i Sverige.

Uppsalaforskaren Gail Ramsay behandlar faktarikt litteraturen i Förenade arabemiraten, Quatar och Kuwait och lägger stor vikt inte minst vid språksituationen i dessa länder. De språkliga villkoren är även ett viktigt tema hos Birgitta Wallin i den föredömligt välskrivna översikten över modern indisk litteratur. Här berörs likaså den under senare år uppmärksammade frågan om centrum och periferi. Sture Packalén skriver kunnigt om tyskspråkig litteratur och Birgit N Schlyter insiktsfullt om Orhan Pamuk och de turkiska författarna. I volymens senare del svarar Margareta Petersson och Malgorzata Anna Packalén, om indoengelska romaner respektive om kvinnliga polska diktare för tungt vägande bidrag. Även om det oftast handlar om snabba smakprov har den här översikten blivit en synpunktsrik och matnyttig bok som öppnar dörrar och ögon till litteraturområden väl värda att lära känna.

Litteraturen är skön världen över

Boken Det sköna med skönlitteraturen öppnar dörrar till litteraturområden väl värda att lära känna - från Brasilien och Kuwait till Turkiet och Tyskland. Värdefullt och matnyttigt, skriver Bo-Ingvar Kollberg.