Anne Charlotte Leffler räknas till våra mest betydande dramatiker. De senaste åren har hon successivt åter fått plats på den litterära scenen: både dramat Skådespelerskan och Sanna kvinnor finns tillgängliga i nyutgåvor och hon spelas på nytt. Inte för att Leffler efter sin död 1892 hade varit helt bortglömd; ganska länge fick hon och Victoria Benedictsson ensamma representera alla 1880-talets skrivande kvinnor. Till för några decennier sedan framställdes hon dock som en föga originell författare. Genombrottet kom 1984 med Maj Sylvans heltäckande avhandling om Lefflers liv och författarskap, Anne Charlotte Leffler. En kvinna finner sin väg. Tack vare de senaste tjugo årens genusforskning har hennes litterära storhet sedan gradvis kommit upp i dagen liksom i fallen Benedictsson, Alfhild Agrell, Frida Stéenhoff och Ellen Key. Så sent som för två år sedan blev dessutom hennes liv fiktion i Tove Lefflers Den kärleken.
Nu får hon också en egen biografi; Monica Lauritzens Augustnominerade Sanningens vägar. Anne Charlotte Lefflers liv och dikt skildrar med imponerande detaljrikedom Lefflers sammansatta personlighet, hennes långa väg till självförverkligande och hennes stenkantade författarkarriär. Lauritzen har med egna ord velat skriva "en berättelse om en stark och begåvad kvinna som hämmades - intellektuellt, konstnärligt och sexuellt - av sin tids kvinnoideal men som envist och modigt sökte sin egen sanning." Det har hon gjort med en nerv och en rapphet som gör att jag oavsett bokens omfång blir helt uppslukad av de många och till synes oförenliga motsatserna i Lefflers livsval. Hon var beroende av både familjens omdöme och tidens kvinnoideal men ändå rättfram i sin samhällskritik; alltigenom borgerlig och samtidigt en blåstrumpa; till överdrift huslig men en hårt arbetande författare på dagarna; under ytan självständig men alltigenom lojal mot en make som avskydde själva tanken på en skrivande hustru.
Född 1849 fostrades Anne Charlotte till en gudfruktig och självkontrollerande ung kvinna som gjorde heder åt det borgerliga kvinnoidealet. Ändå bekostade familjen hennes tidiga novellsamling Händelsevis utgiven under pseudonymen Carlot. Hennes skrivtalang skulle paradoxalt nog både främjas och begränsas av hennes närmaste. Modern Gustava Mittag och bröderna Gösta och Fritz var under större delen av hennes liv hennes viktigaste impulsgivare, litterära förmedlare och kritiker. Det var även vännen Thecla Sköldberg, vid sidan om matematikern Sonja Kovalevsky Lefflers kanske viktigaste intellektuella partner genom livet. Modern behöll en stenhård kontroll över dotterns dagliga liv under hennes artonåriga äktenskap med Gustaf Edgren. Leffler själv var å andra sidan en mästare på att hålla skenet uppe; ingen fick veta att äktenskapet på grund av Gustafs impotens aldrig blev fullbordat. Författarskapet växte fram i skuggan av hennes starka sorg över den påtvingade barnlösheten. Först som maka till matematikprofessorn Pasquale del Pezzo och hertiginna av Cajanello fick Leffler om än under en mycket kort tid uppleva både framgång, kärlek och moderslycka.
Lauritzen följer hennes litterära bergochdalbana steg för steg: prosadebuten under eget namn med novellsamlingen Ur lifvet och den dramatiska debuten under pseudonym med Pastorsadjunkten 1876, åtföljd av skiftande framgångar med Skådespelerskan, Under toffeln och Elfvan, samtliga från 1883. Lefflers resa genom Danmark, Tyskland, Nederländerna och vidare till Storbritannien 1884 kartläggs noga. Den sakta växande klyftan mellan henne och "det unga Sverige" efter hemkomsten och den allt fränare kritik hon utsätts för på hemmaplan öppnar för Italienresan och uppbrottet från både Sverige, Gustaf Edgren och familjen 1888.
Lauritzen är en säker och icke okritisk berättare. Det imponerande stora källmaterialet återges huvudsakligen av henne själv. Här saknar jag ibland Lefflers egen röst i form av fler brevcitat och kanske några utdrag ur hennes verk.
Slutintrycket är hur som helst överväldigande. Även bokens formgivning är slående vacker åt det klassiska hållet som den knyter an till det sena 1800-talets estetik.