Läsvärt om Afghanistan

År 1989 åkte den tyska operationssköterskan Karla Schefter till Afghanistan. Hennes första uppdrag för den tyska hjälporganisationen DAK, den tysk-afghanska kommittén, var att utbilda unga afghanska män till sjukvårdare. Därefter ledde hon, som projektledare, upprustningen av ett sjukhus i staden Khost som övergivits redan 1978 vid det antikommunistiska upprorets början.Schefters mest betydelsefulla insats har dock varit uppbyggnaden av ett nytt sjukhus i Chak-e Wardak, beläget ungefär 70 kilometer sydost om huvudstaden Kabul.I boken Med mod och hjärta redogör Schefter för sin biståndsinsats i Afghanistan.Befolkningens misstroLivet i det krigshärjade landet har inte varit en dans på rosor. Varje dag måste Schefter och hennes medarbetare improvisera för att säkra leveranserna av byggmaterial och de absolut nödvändiga sjukvårdsartiklarna. Det gällde också att övervinna den traditionsbundna landsbygdsbefolkningens misstro. Att bedriva effektiv sjukvård i ett land som Afghanistan kräver ingående kunskaper om könsroller, de religiösa regelverken och andra hävdvunna sedvänjor.I sinom tid erkändes "Kommendant Karla" som jämlik förhandlingspartner av de manschauvinistiska "maliks" (byäldste) som dominerar lokalsamhället. Goda förbindelser, och beskydd, var några av de faktorer som avgjorde om sjukhusprojektet skulle bli framgångsrikt.Den drakoniska afghanska familjelagstiftningen satte — exempelvis — sjukhusledningen på hårda prov. De sharialagar som tillämpas i den konservativa Wardakprovinsen tillåter exempelvis inga föräktenskapliga sexuella kontakter, skriver Schefter.Abort hot mot sjukhusprojektVid ett tillfälle kom en kvinna med sin gravida — men ogifta — tonårsdotter till kliniken. Den självklara lösningen på problemet, dvs en abort, försatte läkaren i en ytterst allvarlig valsituation. Vigsel var inte att tänka på — fästmannen (barnafadern) var en mujahedinsoldat som låg allvarligt skadad på ett sjukhus i Kabul. Om flickan födde ett oäkta barn skulle hon stenas till döds tillsammans med fästmannen. Om ett abort-ingrepp kom till bygdens kännedom kunde hela sjukhusprojektet gå om intet.Risken var överhängande att sjukhuspersonalen skulle hotas till livet av ursinniga religiösa fundamentalister. Dock fanns det en lösning på problemet — den gravida flickan fördes till en hemlig abortklinik i Kabul."När kommer afghanernas ökenvandring att vara slut?" frågar sig Karla Schefter avslutningsvis. Hon beskriver den afghanska vardag som måste fås att fungera trots allt. Med mod och hjärta är en läsvärd bok.