Lärt och lockande om människan som en moralisk varelse

Vi lever i en tid då etik och moral har blivit modeord. Oftast används de synonymt men i vetenskapliga sammanhang kan etik stå för den teoretiska reflexionen över innebörden i att leva moraliskt och handla på ett moraliskt försvarbart sätt. Utifrån ett sådant perspektiv skrivs böcker i medicinsk etik, djuretik, miljöetik, feministisk etik och yrkesetik, t ex för sjuksköterskor och journalister. De slutsatser man kommer fram till blir vägledande för den moraliska tillämpningen.Långvarig eroderingsprocessSamtidigt kan det verka som om allt sysslande med etiska frågor har fått en svag genomslagskraft i praktiken. Det gångna årets många affärer i det offentliga rummet, senast i händelserna kring SL i Stockholm, försvarets vidlyftiga representationskostnader, turerna kring Systembolaget och Skandia talar sitt tydliga och skrämmande språk. Det förefaller som om moralen har blivit uppluckrad och försvagad. Hur långt förfallet trängt in är svårt att avgöra, men osannolikt är väl inte, att det vi nu ser är följderna av en långvarig eroderingsprocess i privatlivet och samhället.Etik och moral är dock inte något fritt svävande och opersonligt, de är knutna till människor och beroende av dem. I det läget kommer dygdetiken till heders igen, eftersom den riktar strålkastarljuset på människan som en etisk och moralisk varelse. Göran Möllers aktuella och välskrivna Moralens nycklar ligger helt rätt i tiden. Han är mycket väl insatt i den aktuella forskningen om dygderna, men tynger inte framställningen med sin lärdom utan skriver på en för alla intresserade lättillgängligt och lockande sätt.Gamla anorDygdbegreppet har gamla anor från Platon och Aristoteles. Ambrosius, biskop i Milano på 300-talet, utformade läran om de fyra kardinaldygderna klokhet, rättrådighet, mod och måttfullhet och ur dem har sedan andra dygder som ärlighet, generositet, pålitlighet och empati utvecklats. Men Möller fördjupar sig inte i historien utan går rakt på sak med sin förklaring av vad dygd enligt hans uppfattning är. Dygder definierar han som en genom inlärning förvärvad karaktärsegenskap. Den som tillägnar sig dem har i sin hand nycklarna till den etiska och moraliska världen, oundgängligt viktig för både individen, människogemenskapen och samhället.I likhet med språket har vi människor en förutsättning, en disposition, som gör det möjligt att tillägna oss dygderna. Vi lär oss dem efter hand genom föräldrar, syskon, lärare och and-ra förebilder, inte minst inom idrottsrörelsen och naturligtvis inom olika religiösa traditioner. Varje chef i ett företag, varje person i ledarställning har en möjlighet att bli stilbildande för dem de är satta att leda. Det smittar av sig om en chef är punktlig, sanningsenlig och ordhållig; slarv och oreda får motsatt verkan. Dygderna har därför en betydelse både för individen, familjen, samhället och arbetslivet. En viktig samhällelig dygd är civilkuraget — modet att i en demokratisk församling eller i ett styrelserum stå upp för sin egen välöverlagda mening. Inom familjen befrämjas dygder som kärlek, tålamod och uthållighet.Klokhet en övergripande dygdDygder har den egenheten att de kan råka i motsättning till varandra. Hur långt sträcker sig sanningskravet för en läkare inför en obotligt sjuk patient eller en journalists inför publiceringen av en namnuppgift eller en bild? Liknande konfliktsituationer är väl kända inom etiken och för att lösa dem behövs klokheten som en övergripande dygd. I klokheten för-enas sanningen och barmhärtigheten.Andra övergripande dygder är integritet och rättvisa. I likhet med övriga dygder bygger de på värden: rättvisan på det som uppfattas som rätt, integriteten på det grundläggande människovärdet, viktigt också för de mänskliga rättigheterna.Dygdetikens förutsättning är människan som en person, ett jag med tillgång till en etiskt omdöme och ett fritt moraliskt handlande. I det etiska omdömet samverkar känslor och intellekt. Förmågan att hysa känslor som kärlek och omtanke och uttrycka dem i språket gör det möjligt för oss männi-skor att upptäcka sådant som vi i annat fall skulle gå förbi. Det är genom den känslomässiga utrustningen vi blir medvetna om det moraliskt påkallande i en situation. Denna betoning av känslans betydelse för moralen är en nytt och viktigt inslag i den nutida etiska debatten och ett komplement till den renodlat intellektuella synen på vad etik och moral innebär.Det praktiska förnuftetI åtminstone tre hänseenden kan dygdetiken uppfattas som moralens nycklar. Den öppnar blicken för de värden all moral eftersträvar att förverkliga. Det sker med hjälp av vårt etiska omdöme, det som i filosofitraditionen kallas det praktiska förnuftet. Därigenom lämnar dygdetiken också plats för andra etiska begrepp och teorier. Två av de vanligaste är konsekvensetiken och den etik som bygger på lydnad för bud och regler. Även regeletiken, t ex tio Guds bud, förutsätter nämligen i sin tillämpning det etiska omdömet. En regel kan inte följas blint och oreflekterat, den måste tolkas i sitt sammanhang och relateras till relevanta omständigheter; för detta behövs det etiska omdömet.Detta är också i högsta grad förutsatt i den etik, där de värdebaserade konsekvenserna avgör vad som är en moralisk handling. Bland de värdena står människovärdet i främsta rummet. Av det skälet är den ensidigt lyckobaserade regelutilitarismen oförenlig med dygdetiken i den tappning Göran Möller ger den i sin synpunktsrika och väl genomtänkta bok.