Kvinnans begränsningar skärskådas

"Vare sig det gäller trakasserier, otrygghet, äktenskapligt våld, prostitution, brottslighet, arbetslöshet eller könsdiskriminering, drabbas kvinnor alltid först" (Christine Ockrent).

Det är alltför välkänt att kvinnor överallt i världen är utsatta för olika former av förtryck och våld. De förslavas genom trafficking och annan sexhandel, de utsätts för grova våldtäkter och deras kroppar stympas av s k omskärelse. En del kvinnor mördas också eftersom de inte lever upp till de moraliska krav som ställs på dem av deras egna familjer. Sådana mord går idag vanligen under beteckningen "hedersmord". Kvinnor har även betydligt sämre möjligheter att utöva demokratiska rättigheter eller att göra sina röster hörda i politiska sammanhang.

Om dessa på olika sätt begränsande fenomen handlar antologin Kvinnornas svarta bok, där ett fyrtiotal journalister, aktivister och forskare från bl a historia och sociologi rapporterar om kvinnors situation i världen av idag. Boken är indelad i fem tematiska områden: säkerhet, integritet, frihet, värdighet och jämställdhet. Till de ämnen som behandlas i artiklarna hör selektiva aborter på flickfoster, stening av kvinnor i Iran, omskärelse av flickor i Frankrike, kvinnomord i Guatemala, sexturism, tvångsäktenskap och rätten till abort. Det är således ytterst angelägna frågor som diskuteras i boken.

Att det mesta av förtrycket mot kvinnor handlar om att de är just kvinnor blir nästan övertydligt i antologin. Eftersom kvinnor i väldigt många sammanhang "av naturen" anses underlägsna män, alltså endast på grund av sitt kön, legitimeras en rad handlingar mot dem. Den cementerade åsikten om en naturgiven ordning är svår - men inte omöjlig - att bryta. I sitt förord till antologin skriver därför Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap i Lund, att det är viktigt att kvinnor organiserar sig och upptäcker styrkan i agera tillsammans för att åstadkomma förändringar. Kvinnors brist på mänskliga rättigheter är nämligen främst en fråga om makt. Det är därför, menar hon, först när kvinnor bygger allianser som de kan råda bot på problem om jämställdhet, jämlikhet och rättvisa. Hon ser Kvinnornas svarta bok som en aktiv del i den processen.

Det är upprörande läsning som möter i Kvinnornas svarta bok. Det kan kännas svårt att ta till sig vittnesbörden om särbehandling och diskriminering av kvinnor och att inse att övergreppen sker nu och mitt ibland oss och överallt. Det är omöjligt att inte beröras, att inte bli kränkt och/eller fruktansvärt arg. Naturligtvis är det också en avsikt med boken. Läsaren skall beröras och väckas, men också uppmuntras till aktivitet, fås att inse att situationen inte är hopplös. Det går, är därför ett annat budskap i boken, alltid att åstadkomma förändringar och det är allas vår plikt att på skilda sätt bidra till detta.

Det är min förhoppning att Kvinnornas svarta bok verkligen blir läst och diskuterad, inte bara av etablerade feminister och människorättskämpar, utan också av andra kvinnor och män. Den är lämplig att använda i studiecirklar och diskussionsklubbar, men också i skolan. Bidragen i den är, sitt sakliga innehåll till trots, nämligen mycket lättillgängliga även för dem som vanligtvis inte läser vetenskapliga texter.

Kvinnans begränsningar skärskådas

En antologi om det förtryck och de orättvisor kvinnor dagligen, överallt i världen, utsätts för borde bli obligatorisk läsning, konstaterar Agneta Lilja.