Kurdisk kulturskatt att upptäcka

Den kurdiske poeten Farhad Shakely har länge fungerat som en kulturförmedlare mellan Kurdistan och Sverige. Han kom hit i slutet av 1970-talet och undervisar för närvarande i kurdiska språket och litteraturen vid Uppsala universitet. I mitten av 1980-talet var han chefredaktör för tidskriften Svensk-Kurdisk Journal där texter av kurdiska författare presenterades för en svensk publik, både poesi och prosa. De översatta dikterna publicerades 1991 i antologin Doften av mitt lands moln men projektet att också ge ut noveller på svenska av kurdiska författare lät vänta på sig. Nu utkommer novellantologin Fåglarna återvänder till bergen. Shakely står själv för urvalet och han har även skrivit ett informativt förord där han skisserar den kurdiska prosalitteraturens historia.

Under hela 1900-talet speglade den kurdiska litteraturens situation det kurdiska folkets situation. Därför präglades litteraturhistorien av växlande perioder av skapande frihet och politiskt förtryck. Politik och litteratur har gått hand i hand i Kurdistan vilket fått till följd att det centrala litterära temat varit nationell identitet och kampen för självständighet. Men efter det att irakiska Kurdistan blev halvt självständigt har läget förbättrats där och även i Turkiet verkar kurdfrågan gå mot något slags politisk lösning.

Den skönlitterära prosans skapare på kurdiska var Jamil Sa’ib som 1925 gav ut novellen I min dröm. Prosakonsten i Kurdistan är därför en sen skapelse medan
poesin alltid legat det kurdiska folket varmt om hjärtat. Sa’ib tillhörde den första generationen av prosaister som skrev traditionella berättelser utan inflytande från modernismen i väst. Den andra generationen däremot tog intryck av europeisk litteratur både i översättning och original. Dessa författare verkade under 1930- och 40-talen och de skrev om politiska och sociala problem i sina noveller.
Efter störtandet av det irakiska kungadömet 1958 framträdde en tredje generation novellister som skrev om urbaniteten, den pågående frihetskampen men också om kvinnans situation och religionens roll i samhället. Särskilt viktiga för den kurdiska litteraturen blev de så kallade 70-talisterna dit Farhad Shakely själv hörde. De experimenterade med nya uttrycksformer och nya ämnen och nu gjorde sig även några kvinnliga författare kända, till exempel Ahlam Mansour och Shirin Kamil. Händelseutvecklingen i Kurdistan på 1980-talet ledde till att det uppstod en exilkultur med förlag och tidskrifter eftersom många författare tvingades gå i exil.
Fåglarna återvänder till bergen erbjuder ett brett spektrum av kurdisk novellkonst där författare ur olika generationer och från olika delar av Kurdistan finns representerade. Det är en rik litteraturskatt som bara vänta på att upptäckas av svenska läsare.

Själv fäster jag mig särskilt vid en skakande novell av Firat Ceweri men boken innehåller även starka noveller av en rad andra författare. Inte minst översättarna är värda en eloge.