Kristendom som karriärväg

Det kan vara svårt att fatta vilket flyt som fanns i folkrörelseorganiserad religiositet för hundra år sedan. Det var krafter som kunde göra ledare av fattiga flickor. Med hjälp av kristna nätverk och egen kapacitet kunde en torpardotter som sålts på auktion bli miljonärska och skapare av storföretag. Det visar boken Frälst förmögen förskingrad. Historien om Hanna Lindmark och Margaretaskolan. Förmögenheten kom från Hanna Lindmarks livsverk Margaretaskolan.
Det var en hushållsutbildning med restaurangrörelse och därtill hörande affärskedja för husmanskost som färdigmat. Utbildningen ställde krav på eleverna. Det skulle vara kristna, ogifta flickor, morgonbön och tvättade händer, blänkande vita förkläden.

Det är tv-journalisten Ewonne Winblad som skriver om sin svärmors moster. Tills nu har Hanna Lindmark varit okänd för de flesta. Nutida uppslagsverk har tappat bort henne, inte ens i Norrländsk Uppslagsbok finns hon med. Möjligen beror tomrummet på Margaretaskolans vidare öden. När Hanna Lindmark dog 1941 utbröt en arvstvist med många turer där fyra missionsorganisationer till slut övertog verksamheten.
Med en direktör som chef drevs Margaretaskolan till 1960-talet. Då uppdagades att direktören förskingrat miljonbelopp och levt i stor stil på företagets pengar. Denna direktör var inte helt olik dagens storfifflare och det han gjort stod i bjärt kontrast till flickornas vita förkläden och morgonböner. Skandalen mörkades och Hanna Lindmarks livsverk kollapsade. Dokumenten var inlåsta i ett arkiv till 2005. Med hjälp av en låssmed har Ewonne Winblad kommit sanningen på spåren.

Dicksonska palatset i Göteborg, Mauritzbergs egendom vid Bråviken och Steninge slott i Märsta var några beståndsdelar i Hanna Lindmarks framgångar. Med köpet av Steninge 1923 gällde det att säkra råvaruproduktionen till matimperiet. 250 kor i stenladugården gav ett stabilt tillflöde av mejeriprodukter. Under kristallkronorna på slottet var hon värdinna för statsminister C.G. Ekman från de frisinnade.
Namnet Margaretaskolan var ett lån från prinsessan Margareta: att förse tillvaron med guldkant tycks Hanna Lindmark ha vetat mycket om. Men hennes framgångssaga var från början inte särskilt guldkantad. Torpet var fattigt och när modern dog blev det katastrof. Som nioåring utackorderades Johanna Nilsdotter framför sockenstugan i Arnäs till lägstbjudande. Åren därefter kan inte ha varit roliga. Hon arbetade som lillpiga på olika gårdar. När hon blev servitris på KFUM:s servering i Östersund öppnade sig möjligheter.
Hon drömde om att bli missionär och gick på bibelskola i Stockholm. Det blev ingen missionsresa till drömmarnas länder, i stället kämpade hon vidare. 40 år gammal gifte hon sig, inte alls rikt, även om Axel Lindmarks kamrerartakter säkert bidrog till att förverkliga hennes affärsdrömmar.

Man kan önska att andra tar vid där Winblad slutar och borrar djupare i de tankebanor som präglade Hanna Lindmark och andra driftiga kvinnor i hennes tid. Hur fungerade egentligen de kristna nätverk med vars hjälp Hanna Lindmark skapade storkapital?
Hur kunde självförtroendet bli så starkt hos en bortauktionerat torparflicka att det höll för att bli slottsfru? Vilka var beståndsdelarna i en kristen tro som så självklart kombinerade kristallkronor med engagemang för samhällets olycksbarn? De krafter som frigjordes i Guds namn för hundra år sedan intresserar allt fler. I var sin roman har Uppsalaförfattarna Lina Sjöberg och Carola Hansson placerat missionärer i fokus. En annan Uppsalabo, forskaren
Karin Sarja, har undersökt svenskor som fick ledarpositioner i missionens tjänst. Sarjas avhandling Ännu en syster till Afrika analyserar kvarlämnat material efter några kraftfulla kvinnor på ansvarstyngda poster. De utgör tillsammans med Hanna Lindmark exempel på hur religion kan fungera frigörande.
Hädanefter ska jag minnas Hanna Lindmark när jag möter kvinnor som själva har valt att gå djupare in i sin religion. En del av dem bär sjal, andra har kors om halsen.
Hur lång den vägen kan vara ger den bortauktionerade pigan som fick bjuda statsministern till sitt eget slott en aning om. Religionens bidrag till livsresan från torpstugan till slottet väntar på att djupare utforskas. Ewonne Winblads bok om Hanna Lindmark väcker mersmak för liknande kvinnoöden. Det gäller inte minst de i nutiden.

Kristendom som karriärväg

Ewonne Winblads bok om Margaretaskolan väcker nyfikenhet för de krista kvinnornas öden, både i dåtid och nutid, konstaterar ­Mikael Mogren.

Ewonne Winblads bok om Margaretaskolan väcker nyfikenhet för de krista kvinnornas öden, både i dåtid och nutid, konstaterar Mikael Mogren.