Kina utan skygglappar

Ola Wong är en ung (30-årig) man med sällsynt goda förutsättningar att berätta och förklara för oss vad det egentligen är som händer just nu i världens folkrikaste och snabbast växande nation, Kina. Dels står han genom sin kinesiska härkomst på fädernet och europeiska på mödernet med en fot i vardera världsdelen, talar obehindrat med båda och känner sig som både/och. Dels finns det också en ideologisk och attitydmässig tvesyn i hans reaktioner på den kinesiska omkastningen från maoism till ett slags uppifrån begränsad men också påhejad superkapitalism. Wong är positivt fascinerad av den väldiga kraftutvecklingen inom den ofta sluggerbetonade men påhittiga företagsamheten; samtidigt kan han glimtvis ansluta sig till de traditionellt socialistiska och "svenska" jämlikhetsidealen att alla egentligen borde ha det lika bra. Det går givetvis inte ihop logiskt, men förmågan att se med båda ögonen samtidigt ger hans reportagebok När tusen eldar slickar himlen en utomordentlig trovärdhet just som saklig och tendensfri skildring av Kinas väg mot framtiden.

Wong bejakar alltså sina motstridiga känslor och impulser inför den tioprocentiga tillväxttakten och allt vad den innebär av hypersnabb urbanisering, höghusboom, miljöproblem, konsumtionsökning, nya normer och vanor, ändrad självkänsla ihop med urgammal nationalism o s v. Han är också så historiskt välorienterad att han varken över- eller underbetonar betydelsen av den maoistiska perioden i Kina, vars brutalitet han ger ett par mycket konkreta exempel på. Det som slår västerlandet idag, kombinationen av vardaglig flit och vördnadsfull kollektivism, är emellertid ingalunda något nytt utan har djupa rötter i det feodala och kejserliga Kina. Wong sympatiserar med de jämnåriga kineser som vill - oftast mer eller mindre inom systemets ram - erövra mer av de västerländska friheter som ändå så sakteliga håller på att accepteras. Hur det kommer att gå har han inga säkra förutsägelser om, men genom bredden på sina nyktra och konkreta iakttagelser ger han läsaren bästa möjliga förutsättningar att själv skapa sig en föreställning om det.

Ola Wong har de senaste fem åren varit Shanghai-korrespondent för Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet och dessutom skrivit i bl a UNT. Mycket av texten är bearbetade artiklar, men de bildar samtidigt en väl sammanhängande helhet. Arbetsförhållandena för unga sömmerskor från landet, nyrika fabrikörers förgyllda toalettstolar och kasinovanor, rivningsraseriet i stadskärnor med omistligt kulturarv, sexindustrin och korruptionen, diskrimineringen av minoriteter, de hårda domarna mot fackföreningsanhängare och de samtidiga nyckfulla eftergifterna mot andra oppositionella röster är olika sidor av detta stora och trots allt inte så enhetliga land.
Wong skriver rakt på sak och utan krusiduller men med en personlig och effektiv stil som gör det inte bara nyttigt utan också nöjsamt att hänga med. Shanghai och sydkinesiska städer som Shenzhen och Macao ägnas mer utrymme än huvudstaden Peking (Beijing), men när så behövs kan Wong ge glimtar även från randområden som Tibet, Xinjiang och Inre Mongoliet. Det verkar som om vanliga kineser nu oftare än förr vågar tala relativt fritt med utlänningar, men visst är det långt kvar till europeisk tankefrihet och inte minst rättssäkerhet. Ändå blir totalintrycket övervägande optimistiskt.

En viktig poäng har Wong i påpekandet att vad man kallat "det gula Kina" och "det blå Kina" (entreprenörerna respektive ämbetsmännen) nu för första gången drivs av ungefär samma motiv och instinkter (att produktion och konsumtion ska flyta smidigt och snabbt) efter att de både under kejsare och maoister varit varandras radikala motpoler.
Wong jämför arbetsförhållandena i de snabbväxande sydkinesiska städerna med sin andra hemtrakt, svenska Sjuhäradsbygden, i slutet av 1800-talet: långa arbetsdagar, trånga bostäder, lungsot och andra yrkessjukdomar, ofta auktoritära chefer. Men samtidigt jämför han stämningen bland den yngre generationen med Sverige på 1950-talet: stabil utvecklingsoptimism och öppenhet utåt. Till skuggsidorna hör skövlingen av värdefulla naturområden; han inser att kraven på snabb standardhöjning framför allt för landsbygden uppfattas väga tyngre men beklagar avigsidorna och varnar för följderna om inte utsläppskurvorna snart åtminstone planar ut.

Det spektakulära kinesiska mässprojektet i Kalmar granskas kritiskt, med åtskilliga nästan tragikomiska detaljer; vi får väl se hur seriöst det egentligen är. Men liksom det finns åtskilliga bluffmakare bland de kinesiska mångmiljonärerna så finns det mindre smickrande detaljer att lyfta fram även bland svenska affärsmän i Kina; det gör Wong med talang och kurage.
Oavsett om man är mer eller mindre optimistisk än Wong beträffande utsikterna till gradvis demokratisering av Kina så borde det just inför Peking-olympiaden finnas utsikter att pressa den PR-sinnade jättestaten till åtminstone vissa lättnader och ökad rättssäkerhet. Som bred introduktion till kinesiskt vardagsliv uppfyller Wongs bok faktiskt mycket högt ställda anspråk.

Kina utan skygglappar

Ola Wongs just utgivna reportagebok från Kina är utmärkt både grävande och vägande journalistik, konstaterar Tore Winqvist.