Kärleksdrömmarnas gud på nytt sätt

En gammal myt i ny tappning har blivit älskvärd och underhållande, skriver Staffan Bergsten.

Foto:

Litteratur2007-04-24 00:01
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Låt kända författare från olika länder skriva om en gammal myt, vilken som helst efter eget val, och ge ut dem parallellt på så många europeiska språk som möjligt. Sedan den idén rann upp i en förläggarhjärna har det kommit en rad sådana små skrifter även på svenska och några av dem har tidigare anmälts på denna sida. De författare som valt välkända gestalter från Bibeln eller grekisk mytologi har ibland fallit för frestelsen att göra sig en smula märkvärdiga genom halsbrytande anakronistiska turneringar av stoffet. Den sortens koketteri slipper man i Alexander McCall Smiths fall eftersom den figur han valt hör hemma i den för oss ganska okända irisk-skotska mytologin: Angus Og, ungdomens, kärlekens och drömmarnas gud.
McCall Smith är en häpnadsväckande produktiv person. Sin professur i rättsmedicin vid Edinburghs universitet måste han rimligen sköta med vänster hand, så ymnigt som hans skönlitterära författarskap flödar.

Mest känd är han för sviten böcker om en kvinnlig detektivbyrå i Botswana - ett land där han tillbringat en del av sitt liv - medan andra sviter, med eller utan detektiviska inslag, utspelas i dagens Edinburgh och rör sig på ett varmt humoristiskt vardagsrealistiskt plan där psykologiska och sociala iakttagelser blandas med moralfilosofiska resonemang.
I boken om Angus slår han sig lös och kombinerar gammalt och nytt med frisk fantasi. I egenskap av drömgud inger Angus människorna under sömnen lockande bilder av deras tillkommande så att det säger klick när de i vaket tillstånd för första gången möter sin drömprins eller -prinsessa. Det låter som det banalaste veckotidningsmotiv, men när en ung kvinnlig sekreterare vid ett forskningslaboratorium faller för en udda grisskötare utan bildning får romantiken andra dimensioner. Samtidigt passar författaren på att i jämlikhetens namn ge de traditionellt förtalade grisarna upprättelse.

Jämlikhet mellan könen är en naturlig sak för McCall Smith som ofta låter känslomässigt mogna och intelligenta kvinnor spela huvudrollen i sina berättelser. Även guden Angus visar sig vara en sann feminist när han långt ner i Skottlands patriarkaliska forntid väcker utopier: "En av kvinnorna sade: I natt drömde jag att jag levde i ett land där kvinnorna inte var männens ägodelar. Männen stannade hemma och utförde alla de slitsamma sysslor kvinnor har: matlagning, städning, barnpassning... Kvinnorna ägnade sig inte åt att stjäla andras boskap eller bränna ner deras hus. De styrde landet med varsam hand, som kvinnor." Huruvida professor McCall Smith också hinner städa och laga mat är obekant.

Om man ska artbestämma Angus religionshistoriskt så är han snarare halvgud än gud. I likhet med t ex Herakles och andra söner till överguden Zeus - och Jesus med för den delen - har han en gud till far och en jordisk kvinna till mor. Pojkar som växer upp med en jordisk styvfar i tron att det är deras riktiga pappa kan få problem när det rätta förhållandet uppdagas. Än knepigare blir det om den äkta maken förts bakom ljuset och tror sig vara far till sin hustrus förstfödde son. Hur man kan lösa den knuten ger författaren ett ytterst drastiskt exempel på. För att inte beröva eventuella läsare en häftig överraskning ska metoden inte röjas här.
McCall Smiths Angusbok är, som allt han skriver, lättläst på ett vårdat och underhållande sätt, älskvärd utan stora pretentioner men också tankeväckande.
Alexander McCall Smith
Drömguden - myten om Angus
(Albert Bonniers förlag, översättning Lena Karlin)