Jordbrukets nutidshistoria

Just nu, i början av det nya millenniet lever det svenska jordbruket — och hela livsmedelssektorn — i två skilda världar. Vi har en idévärld, som innehåller förhoppningar och drömmar om hur det borde vara, och den krassa verklighet som är. Ibland undrar jag om vi någonsin haft en sådan klyfta mellan de idealistiska och materialistiska perspektivet på svenskt jordbruk som just nu.Här finns inom politiken och på marknaden utopier om något ekologiskt, miljövänligt, närproducerat, djurvänligt, kretsloppsanpassat, svenskt, småskaligt, regionalt, kulturmiljöanpassat, mångfaldigt, vackert, nyttigt och gott. Allt detta präglar debatten, det politiska språket och inte minst i marknadsföringen och reklamen.Samtidigt pågår det "business as usual" inom den helt dominerande delen av modernäringen — och hela livsmedelssektorn — med marknadsanpassning, prispress, storskalighet, internationalisering, specialisering, enformighet och ökade långväga transporter. Vi får allt sämre fungerande kretslopp, allt mer snabbmat, allt större dominans av ett fåtal stora matkedjor och ägare i en allt ökande takt.Men kanske är detta något som präglar all beskrivning och historieskrivning, skillnaden mellan verkligheten som den ter sig eller som vi önskar att den vore och sådan den är. Även när Sörgården dominerade vår bild av landet fanns skillnaden mellan bildenoch verkligheten. Och båda är viktiga. Historieskrivning handlar både om hur uppfattningen om tillvaron skiftat och om hur den faktiskt och fysiskt uppenbarat sig. Och de båda perspektiven mår väl av att hållas isär.Det har sina särskilda problem att skriva nutidshistoria. Vad som timat under tidigare epoker har historikerna något av ett monopol på. Vad som hänt sedan 1945 inom jordbruksnäringen har många erfarenheter av, minne från och åsikter om. Därtill kommer att mängden av råmaterial och data som skall stöpas i lämpliga formar blir allt större ju närmare det dagsaktuella man rör sig. Författarna till femte delen av Det svenska jordbrukets historia är väl medvetna om detta problem. Och de lär få många synpunkter på sina beskrivningar om den agrara nutidshistorien.Minskande antalBönderna var ännu en numerärt och politiskt dominerande och tämligen sammanhållen klass under 1950-talet. I dag består de av en allt mer heterogen grupp av specialister, entreprenörer och hobbyidkare. Antalet yrkesverksamma inom jordbruk med binäringar har gått från 25 till några få procent. Bidraget till BNP har sjunkit ännu snabbare.Av lantarbetarna återstår ett fåtal och de har alldeles nyligen blivit medlemmar i Kommunalarbetareförbundet. Ivar Lo-Johanssons och Jan Fridegårds litterära hembygd har utplånats.Av hundratusentals mjölkproducenter återstår färre än 10 000. Av jordbrukets kostnader utgjorde arbetet 60 procent år 1950. Därefter har det kontinuerligt sjunkit och har tills i dag halverats och ersatts med maskiner och annat kapital. Dessa listor över förändringarna kan göras längre, men illustrerar alla summaeffekterna av tekno-logi, urbanisering, marknads-krafter och jordbrukspolitik. In i detta flätas generationsskiften och giftermål som avgörande faktorer för den enskilda gårdens och familjens framtid.Och könsaspekterna på jordbrukets vardag är viktiga. Det tillhör bokens stora förtjänster att den lyfter fram denna del av den moderna historieforskningen. I den faktiska agrara verkligheten gjorde kvinnorna en stor del av arbetsinsatsen utan att detta syntes i statistiken. Vår uppfattning om jordbruk har haft en manlig slagsida. T ex fanns de gifta kvinnorna i jordbruket inte med i sysselsättningsstatistiken före 1965. Flera generationer i jordbruket heltidsarbetande kvinnor innan dess har stått i skymundan både på bilder och i tabeller. Bokens val av foton och perspektiv kan ses som en återupprättelse.I takt med näringens rationalisering och specialisering har kvinnornas förvärvsarbete utanför gården varit ett viktigt element. År 1980 arbetade en fjärdedel av jordbrukets kvinnor utanför gården. I dag är det en stor majoritet. "En förskollärare på halvtid motsvarar 14 kor", brukade en LRF-ombudsman pedagogiskt förklara jordbruksföretagets ekonomi på den allt mer urbaniserade landsbygden. Men omräknat i årsarbetskraft stod kvinnorna fortfarande för en fjärdedel av arbetet i jordbruket år 2000.Patriarkala drag kvarMed kärlek och insikt får vi del av böndernas vardag. Resan startar i en miljö där gårdens man och hustru stannade kvar hemma eller kom från andra lantbruk eller åtminstone landsbygden. I dag präglas även jordbruket av samma socialamönster med giftermål och samboförhållanden som resten av samhället. Men patriarkala drag lever kvar och förnyas. Vägen mot emancipation är inte entydig i en miljö där gården, åkern och djuren trots allt är den plats och verksamhet kring vilket familjens liv mest kretsar.Av allt som präglat utvecklingen inom odlingen får vi också följa jordbrukets "kemikalisering" och debatten därom. Konstgödseln började visserligen introduceras i slutet av 1800-talet, men det var först efter andra världskriget som den tillsammans med de nya kemiska bekämpningsmedlen blev en viktig strukturerande faktor och en förutsättning för och drivkraft i jordbrukets specialisering och effektivisering.Beskrivningen av jordbrukets praktik och miljöproblem lämnar dock en del övrigt att önska. Verkligheten och diskussionen om verkligheten flyter ihop. Texten präglas i alltför hög grad av schablonbilden att det är den moderna jordbruksdriften och dess kemiska hjälpmedel som är problemet. Men modernäringens faror handlar vid närmare påseende i hög grad om målkonflikter och problem som alltid funnits.Också i detaljerna finns det onödiga förenklingar och ibland helt missvisande påståenden. "År 1966 förbjöds kvicksilverhaltiga preparat och 1970 DDT. I stället lanserades fenoxisyror och triklorättiksyra." Utsläppen av ammoniak sägs vara störst i norra Sverige! Nog borde någon jordbrukskunnig eliminerat sådana utsagor innan de kom på pränt.Lärorik blandningMen dessa reservationer skall inte förta bilden av en i det stora hela utomordentlig beskrivning av det svenska jordbrukets utveckling sedan 1945. Vi får en lärorik blandning av stora perspektiv och vardagliga bilder. Jordbrukspolitik, bondekooperation och investeringsutveckling varvas med studiecirklar, dans och plöjningstävling. Boken följer oss ända fram till de senaste årens debatt om kött, veganer och galna kor. Ibland kan man tycka att en del teman borde fått ligga till sig och sorteras av tidens eget rensverk. Men å andra sidan har de ett givet intresse för den framtid då även dagens verklighet hör till historikernas revir.

Litteratur2003-11-12 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
NULL
Iréne Flygare och Mats Isacson|Jordbruket i välfärdssamhället. Det svenska jordbrukets historia del 5. (Natur och Kultur/LT:s Förlag, cirkapris inb 510 kr. Paketpris för alla fem banden 2 215 kr)