Infallsrikt om Latinamerika

"Latinamerika föddes ur blod och eld, ur erövring och slaveri. Det är just erövringen och dess slagskugga, kolonisationen, som skapade den centrala konflikten i den latinamerikanska historien. Vinnare och förlorare. Herrar och slavar. Den ekonomiska expansionen i alla större latinamerikanska länder har varit betydligt mer omfattande än befolkningstillväxten alltsedan andra världskriget. Medan befolkningarna har fördubblats, tredubblats eller nästan fyrdubblats, har ekonomierna expanderat tio, tjugo eller trettio gånger. År 2000 styrs de flesta länderna av folkvalda regeringar".Mångfasetterad historiaSå skriver den amerikanske historikern John Charles Chasteen i boken Latinamerikas historia som nyligen kommit ut på svenska. Chasteen, som är verksam vid University of North Carolina at Chapel Hill, har tidigare publicerat ett flertal verk om Latinamerika som behandlar allt möjligt från sambakarnevaler och caudillos till väpnade upprorsrörelser.Latinamerikas historia passar utmärkt som handbok och kurslitteratur. Boken ger en översiktlig bild över den latinamerikanska kontinentens mångfasetterade historia från den spanska erövringen vid 1400-talets slut till vår egen tid.Trots hisnande klyftor mellan rika och fattiga har rasbarriärerna i de latinamerikanska länderna aldrig varit lika oöverkomliga som i USA, skriver författaren. Rasen har varit en del av ett förhandlingsbart spektrum. Ända från 1800-talets början, när det spansktalande Amerika frigjorde sig från det falnande spanska imperiet, har framgångsrika mestiser och svarta välkomnats i medel- och överklassen.Redan de första conquistadorerna, som efter den spanska erövringen förlänades väldiga encomiendas, var angelägna om att odla vänskapen med indianska ädlingar (caciques) och gifte ibland in sig i deras familjer. Prinsessan Techichpotzín (Isabel), som var dotter till den siste aztekiske härskaren Motecuhzoma II, ärvde sin fars privata förmögenhet, erhöll en encomienda och gifte sig i tur och ordning med tre spanska aristokrater.Den spanska kronan, som för det mesta var i behov av pengar, sålde officiella dispensbrev som gjorde nyrika uppkomlingar av alla raser till "juridiska vita" och därmed behöriga att inneha höga statusbefattningar.Den mexikanske nationalhjälten Benito Juárez, som var landets president 1861—63 och 1867—72, var en fattig och föräldralös zapotekindian som i unga år gav sig av från födelsebyn för att studera juridik och med tiden bli advokat i Oaxaca. Rasmässig sammansmältning och ackulturation har upphöjts till själva den "nationella idén" i de flesta latinamerikanska nationer, skriver Chasteen.Tillfällig högkonjunkturEn latinamerikansk industrialiseringsprocess sköt fart under världsdepressionen på 1930-talet. Det var en tillfällig högkonjunktur. Den latinamerikanska utrikeshandeln hade krympt till hälften från börs-kraschen i New York 1929 till 1932.När det internationella handelsutbytet bröt samman kunde de kapitalstarka över- och medelklassgrupperna i Latinamerika inte längre köpa de västeuropeiska och nordamerikanska industri- och konsumtionsvaror som tidigare importerats.Krisen gynnade följaktligen framväxten av en importsubstituerande industri. Expansionen fortsatte under andra världskrigets år då västvärldens företag i huvudsak producerade krigsmaterial.Marxistiska perspektivEfter 1945 drabbades Latinamerika av en förödande strukturkris. När importerade varor återigen började dyka upp i butikerna fick den inhemska industrin allt svårare att hävda sig.Successivt blev alltfler latinamerikaner övertygade om att en samhällsomstörtande revolution var det enda som kunde råda bot på den hopplösa situationen. Samhällsvetare, befrielseteologer, konstnärer, inflytelserika opinionsbildare och populistiska politiker började anlägga ett marxistiskt perspektiv på historien, något som skrämde de samhällsbärande konservativa grupperna och den amerikanska statsledningen under det kalla kriget.Men det var inte Sovjetunionen som utgjorde inspirationskällan för den latinamerikanska marxismen, skriver Chasteen. De revolutionära stämningarna utgick från den inhemska nationalismen och eldades av de besvikelser som den ekonomiska tillbakagången framkallade under de första efterkrigsdecennierna. Under 1970- och 80-talen falnade den revolutionära glöden.Latinamerikas historia anlägger ett brett perspektiv. Den politiska historien varvas med informativa avsnitt som t ex behandlar kvinnornas situation, ekonomiska strukturer samt den litterära och konstnärliga utvecklingen. Läsaren får också möta ett stort antal fascinerande människoöden som kastar ljus över sin samtid.Chasteen har skrivit en utmärkt bok om Latinamerika — en betydelsefull tillväxtregion som bara alltför sällan uppmärksammats under det senaste decenniet.