Höj din själ ur armodet

Maria Sandels roman Droppar i folkhavet från 1924 har kommit i en nyutgåva på Murbruk förlag, ett ideellt förlag inriktad på "böcker vi tycker är intressanta och behövs", företrädesvis manliga författare och debattörer med vänsterpolitisk profil. Maria Sandel är en udda fågel här, liksom hon var i livet. Men att killarna bakom Murbruk tycker att hon behövs bådar gott för förlaget. För här tror jag de har funnit en nisch: återuppliva bortglömda författare som kan ha något både spännande och viktigt att säga unga läsare i dag. En annan sida av saken är förstås hur de ska nå ut med Maria Sandel i dagens mediebrus: chick lit från förra seklets början.

Maria Sandel var den första kvinnan ur arbetarklass som blev framgångsrik författare, en föregångare till den mer bekanta Moa Martinson. Men där Martinson skildrade landsbygdens och småstadens fattigliv ur kvinnoperspektiv såg Sandel de fattigas liv i storstaden Stockholm ur ett inifrånperspektiv aldrig tidigare infångat i litteraturen. I forskningen har hon uppmärksammats av litteratursociologer och feministiskt inriktade forskare.

Maria Sandel levde och skrev i en slumbarack på Kungsholmen och försörjde sig själv och sin mor, båda drabbade av dövhet, på hemsömnad och stickning.
Droppar i folkhavet genomsyras av de egna erfarenheterna och livsfilosofierna. Vi får följa hur den rekorderliga och lidelsefulla skofabriksarbeterskan Gerda Spant bryts ner av den självbelåtne och osinnlige rånmördaren Ulrik Isberg. Med endast sina kläder på kroppen och hans barn i magen börjar hon om i sin strävan att höja sin själ ur armodet och finner en förebild och hjälpare i änkan Hägg kallad morsan.
Starka scener målas upp: Gerdas strävan att med ett lite sparkapital tillsamman med Ulrik bygga ett eget hem; förtvivlan när hon brutalt överges; avsmaken för barnet som rör sig i magen; tankarna på abort, konfrontationen med vanvården dottern utsatts för i inackordering. Den melodramatiska estetikens kraftfulla känslouttryck uppmärksammar uttrycksfullt armodet runt Gerda.

Droppar i folkhavet har starka karaktärer avskalade sina historiska attribut och vår tids tolkning och förståelse av hur det kunde vara att som kvinna försöka skapa sig ett värdigt och fullödigt liv i slummen vid förra seklets början. Två saker krävdes enligt Sandel. Det ena var inspirationskällor för att utveckla ett rikt inre liv. Ett slags själsligt självförverkligande skulle vi väl säga i dag. Det andra var förmågan att hantera den egna sexualiteten. Gerda framställs - liksom flera av Sandels hjältinnor - som "en sexuellt starkt betonad kvinna". Och omgiven av bristfälliga män är det en egenskap som kommer i konflikt med strävan att utveckla ett rikt inre liv.

Ett möjligt sätt att både kontrollera och bejaka sexualiteten i patriarkatet finner Gerda hos Sonja Glimmer som byggt upp en förmögenhet på att sälja sex till män och samtidigt bejakar sin egen sexualitet i ett lesbiskt förhållande med en yrkespartner.
Det är troligtvis den svenska litteraturens första öppet lesbiskt erotiska kärleksskildring, skriver Eva Heggestad, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, i ett av utgåvans två intressanta efterord. Männen bakom förlaget ska ha en eloge också för ambitionerna att med Tilda Maria Forselius och Eva Heggestads hjälp sätta in Sandel i ett sammanhang och peka på konflikterna i Sandels skildringar av kvinnlig sexualitet och i det avhållsamhetsidealet hon predikar.
I den lustfyllda men ändå återhållsamma skildringen av hur Gerda ofrivilligt får inblickar i hur Sonja lever ut sin sexualitet finns en dubbelhet i texten som saknas i romanens övriga ofta övertydliga partier. Här finns också humor och en drift med patriarkatets tydliga definitioner av könen. Eva Heggestad kallar det för "queera läckage" i den traditionella genusordning som i övrigt genomsyrar romanen. För även om Gerda och änkan Hägg skapar en alternativ familj så tar de sig aldrig ur det förtryck som genusordningen innebär. De queera läckagen tillsammans med de melodramatiska inbrytningarna i socialrealismen visar hur den moraliska uppbyggelse hon låter Gerda och morsan representera var nödtvungen för att kvinnorna skulle kunna ta makten över sin situation. Och som en naturlig följd hägrar i romanens slut en tid då kvinnor också skulle få vara med och bestämma över sina liv.

Höj din själ ur armodet

Anna Nordlund berörs av Maria Sandels melodramatiska berättelse om fabriksarbeterskan Gerda Spant och hennes strävan efter ett värdigt liv. Den öppna skildringen av lesbisk kärlek är unik för sin tid.