Historien om ett båtbygge

Varvsrapporter från Österlen var åren 1997—2002 rubriken på en återkommande söndagsläsning i Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. I totalt 67 avsnitt berättade Staffan Lindströms texter och Gittan Jönssons teckningar om och kring bygget av segeljakten Hoppet av Brantevik.Besökarna på varvet i det österlenska fiskeläget blev allteftersom fler och fler. Ett genuint och därtill helt ideellt skutbygge intresserar äkta sjöfolk likaväl som söndagsseglare och rena bryggnötare.En "omöjlig" idéNu finns hela härligheten, texterna och teckningarna, utgiven i en synnerligen vacker bok med titeln, Byn som byggde Hoppet. Gittan Jönsson är en etablerad konstnär. Mer anonym för folk i gemen är Staffan Lindström, mannen som inte bara skrivit texterna utan också födde och fick gehör för den "omöjliga" idén, ett helt ideellt skutbygge. Han är infödd Uppsalabo och före detta journalist på Upsala Nya Tidning. Som båtmänniska har han provat på det mesta i större och mindre flytetyg.Stolta traditionerUnder 80-talet var han ledaren i UNT:s roddarlag som förde den över 100 år gamla Singöjullen Grisslehamn i Postrodden, de 24 sjömilen mellan Grissleman och Eckerö och vice versa. Tämligen nyinflyttad till Brantevik fick han ortsbornas gehör för skutbygget. Syftet var och är att ge Österlens unga möjlighet att lära sig hantera seglande fartyg och samtidigt minna om Branteviks stolta traditioner som redarort — 345 segelfartyg har varit hemmahörande där. När allt stod på topp för omkring 100 år sedan hade Brantevik fler segelfartyg registrerade än någon annan ort i Sverige.Utmärkta egenskaperDet är lätt att fångas av Byn som byggde Hoppet. Text och teckningar i förening ger delaktighet i det äventyr, den glädje, vånda och möda, som träbåtsbygget innebär. Gediget skolade brantevikare med båtbyggarmästaren Hans Cederholm i spetsen porträtteras i ord och tusch samtidigt som visionen blir verklighet.Spant för spant, bord för bord, spik för spik följer vi Hoppets tillblivelse. Förlagan, Castor från 1867, blev berömd för sina utmärkta seglingsegenskaper. Hans Cederholm följer Castors huvuddrag, men ändrar lite i ritningarna i för och akter för att ytterligare vässa Hoppets seglingsförmåga. Och, se; väl i sjön visar sig Hoppet — i varje tum av sina knappt 16 meters längd — vara en snabbseglare med suveränt släpp i aktern, en äkta Cederholmare!Konsten att jobba ideelltVid sidan av allt annat får sig läsaren av Byn som byggde Hoppet en lektion i konsten att jobba ideellt men ändå vara kommersiell. För, som skrivaren uttrycker saken, vem vill satsa pengar i en osynlig skuta? Med andra ord, det gällde för Hoppet och dess byggare att synas i medierna då och då. Gärna i tv. Och det lyckades. Det också.Med den termförklarande ordlistan och sin vackra grafiska utformning som extra plus tycks mig Byn som byggde Hoppet vara en krydda för varje skeppsbibliotek och en självklarhet i Sjöhistoriska museets bokutbud.