Hiphoppens älsklingar till attack

2001 var Fattaru svensk hiphops älsklingar. De höjde framför allt nivån på rappen med sina vilda tungvrickarlåtar, lika lekfulla som kraftfulla och lika plojiga som minnesvärda. På andra albumet, Jordnära, hade de problem med att hitta vuxenrollen och när de nu är tillbaka är de på comebackhumör, ofta på defensiven, ibland ilsket attackerande. Resultatet är årets hittills bästa svenska hiphopalbum, en spark i baken på en vilsen genre."Kom in i spelet som barn nu är vi vuxna jävla män" rappar de i introt, som om de verkligen vill visa att de inte bara är gulliga och kulsprutesnabba. Försvar kan kännas onödigt för en lyssnare som inte ägnat de senaste fem åren att gräma sig över deras barnslighet på (den för övrigt utmärkta) debuten. Men när de backar upp försvaret med hårda, blaxploitationfunkiga, snygga eller högteknologiska beats (bland producenterna märks bröderna Masse, Chepe och Salla) får de vara hur paranoida som helst, man lyssnar uppmärksamt på allt.Mest talande är Hörde jag skål, som på vilket annat album som helst skulle varit en fotbollsskrålig partydänga. Här är den i stället en iskall förvrängd grimelåt om utelivets idioti. Inget är som en rejäl överraskning.