Hembygdsskrift med högt läsvärde

Den 28:e årgången av hembygdsskriften Björklinge förr och nu har kommit i tryck. Som alltid har redaktionskommittén, bestående av Johan Gabriel Borgenstierna, Uno Wallgren och Gun Wallström, gjort ett mycket gott arbete. Tidskriften håller hög kvalitet både vad gäller det faktiska innehållet och layouten. Inte minst är de fotografiska illustrationerna,varav några i färg, mycket tilltalande.Fynd från bronsåldernTidskriftens faktainnehåll är varierande. Mest intressant för en större publik än den rent lokala är en längre artikel av Camilla Forsman och Helena Viktor om de arkeologiska undersökningarna i Sommaränge skog i samband med den nya dragningen av E 4. Utgrävningsplatsen visade sig vara mycket fyndrik och innehålla lämningar från sen-neolitikum, bronsåldern, järnåldern och medeltiden. Till de äldsta fynden hör en keramikbit med taggtrådsornamentik samt olika flintverktyg. Från bronsåldern har bl a en välbevarad svärdsknapp hittats. Kanske, menar författarna, har den suttit på ett svärd som lagts ned som offer. Bland järnåldersfynden märks t ex gravar och kulthus.Vid grävningarna fann arkeologerna också lämningar av en större medeltida gård, som antagligen är identiska med sätesgården Griplinghe. Fynden kan dateras till 1300-talet. Gården har bestått av ett stort bostadshus och flera uthus. Smedja, tegelugn och brunn har också hittats. Många lösfynd gjordes i närheten av bostadshuset, speciellt i ett av-fallslager. Där hittades såväl vapendetaljer som dräktdelar och olika slags verktyg. Arkeologerna hittade även hopvikta metallbleck som de tolkar som amuletter med funktionen att skydda människor, boskap och byggnader.Gås Anders och Bror HjorthLars Ridderstedt bidrar med en artikel om gravar i Björklinge kyrka och på kyrkogårdarna. Inne i kyrkan ligger exempelvis Thorsten på Sandbro begravd. Han är mest känd för att ha skrivit under Upplandslagen 1296. I samma grav ligger även språkmannen Johan Ihre (död 1780). Bland dem som begravts på kyrkogården märks speciellt den legendariske spelmannen Gås Anders och konstnären Bror Hjorth och hans föräldrar.I en artikel skildrar Gun Wallström en av Björklinges stora profiler, spelmannen, handlaren och bankmannen Karl Johan (KJ) Eriksson. Artikeln bygger på en intervju hon gjorde tillsammans med sin framlidne make Sven 1968. Eriksson berättar i intervjun om sin barndom och uppväxt och om de olika sysslor han kom att ägna sitt liv åt. När han berättar om sitt liv som handelsman dröjer han bl a vid de betalningssvårigheter männi-skor hade under det tidiga 1900-talet.Alla köp i affären fick skrivas upp, eftersom de flesta saknade kontanter att betala med. Systemet blev komplicerat för såväl kunder som handlare och grossister. Om inte kunderna betalade kunde heller inte handlaren fylla på lagren. "Man fick", säger Eriksson, "stå med mössan eller hatten i hand på kontorena i stan å be te få köpa ett par lådor margarin kontant, eller mjöl. De va rysligt svårt".Gun Wallström bidrar också med en artikel om människor och gårdar i Nolmyratrakten. Även här bygger hon på intervjuer hon gjort, intervjuer som i dag förvaras i Språk- och folkminnesinstitutet (Sofi) i Arkivcentrum i Uppsala. Wallström arbetade under ett antal år vid arkivet, som då hette Dialekt- och folkminnesarkivet (Ulma) och låg vid Fyristorg. Under sin tid som arkivarie var hon en flitig fältarbetare och bidrog med många nyinspelade intervjuer till arkivets fonogramavdelning. Merparten av intervjuerna gjorde hon, naturligt nog, i den egna hemsocknen.I Wallströms artikel kommer Anna Andersson från Liljansberg och Oskar Landin från Nolmyra gård till tals. De berättar bland annat om boskapsskötsel, fiske och skogsarbete. Landin arrenderade Nolmyra gård från 1927. I arrendet ingick timmerkörslor och kolning för Ullfors. Särskilt kolningen var en grannlaga uppgift. Det gällde att vakta noga så att kolmilan inte började brinna. Det innebar att sömnpassen för kolarna blev korta, ibland bara 10—15 minuter, berättar Landin.Möte med De AndraI skriftens avslutande artikel skriver Bror R Eriksson om möten med De Andra, i detta fall romer. Författaren har valt att kalla sin artikel Zigenare. Visserligen ursäktar han sig för detta, väl medveten om att "romer" är beteckningen i dag, men varför har han då inte satt Zigenare inom citationstecken i rubriken? Då hade han enkelt markerat att han personligen inte tycker att ordet skall användas som beteckning på gruppen. Nu blir i stället artikeln en skönhetsfläck i en annars så välgjord hembygdsskrift.Helhetsbedömningen av Björklinge förr och nu 2004 blir dock positiv. Innehållet bör ha högt läsvärde för lokalbefolkningen, men är också av intresse för andra, Upplandsbor och övriga. Särskilt imponerande är det att redaktionskommittén år efter år lyckas åstadkomma en så välgjord och innehållsmättad skrift. För detta skall den ha en eloge! Björklinge hembygdsför-ening kan nås via sin hemsida med adressen www.bjorklingehembygdsforening.c.se och tidskriften kan som vanligt köpas på museet, biblioteket, Björklinge Färg, tandläkarmottagningen, SPAR eller av föreningens medlemmar till det facila priset av 100 kronor.

Litteratur2004-06-05 00:33
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
NULL
Björklinge förr och nu 2004|(red Johan Gabriel Borgenstierna, Uno Wallgren och Gun Wallström, utgiven av Björklinge hembygdsförening)