Hembygd i nya kläder

Efter att under alla år främst ha varit inriktad på att presentera ett historiskt material, har årets upplaga av hembygdsskriften från Björklinge, den 32:a årgången, helt tillägnats samtiden. Redaktörerna har, efter ett förslag från en styrelsemedlem, valt att dokumentera bygdens liv idag och fokuserat företag, organisationer, föreningar, service och statistik. Kursändringen signaleras på skriftens framsida, där ordet nu i titeln denna årgång skrivits NU.

Statistiken visar att vid nyåret 2007 bodde 5007 personer i Björklingeområdet. Av dessa var 2527 män och 2480 kvinnor. Merparten av dem var i åldrarna 25-64 år. 1214 var barn under 16 år och 649 personer var äldre än 65 år. Statistiken visar också hur många av invånarna som arbetade inom området (så kallad dagbefolkning) och hur många som pendlade (så kallad nettopendling) samt inom vilka sektorer de var sysselsatta och hur stora medelinkomsterna var. Statistiken kan läsas i sin helhet på www.uppsala.se/statistik.

Mycket av innehållet i hembygdsskriften 2008 centreras kring de förändringar som inträffat i och med den nya dragningen av E4. Från att ha legat strategiskt vid gamla E4 har Björklinge, sedan den nya dragningen invigdes i oktober 2007, hamnat vid sidan av den riktigt stora allfarvägen. Detta har redan fått kännbara konsekvenser för en del av de näringar som bedrivits på orten. Statoilmacken lade ner verksamheten i mars i år. Hemköp och Edvards kök, catering och restaurang, som liksom macken ligger utmed gamla E4, fattar beslut om eventuell fortsättning efter sommaren 2008. "Risken är stor", skriver Johan Gabriel Borgenstierna, "att merparten av befintlig service längs gamla E4:an så småningom dör ut". Det får naturligtvis framtiden utvisa, men lite sorgligt låter det ju.
Som alltid är tidskriften fylld av Johan Gabriel Borgenstiernas utsökta fotografier i både svart-vitt och färg. I detta nummer har han bland annat avbildat bebyggelse i Björklinge från olika epoker, från 1920-talet och fram till 2000-talet. Han har också fotograferat alla de företag och verksamheter som beskrivs i årshäftet, liksom han med foto dokumenterat viktiga händelser på orten under det gångna året.
Jag har haft svårt att bestämma mig för om jag tycker att inriktningen på samtiden är till tidskriftens gagn eller ej. Å ena sidan förlorar den kanske i relevans utanför den egna orten, eftersom den nu skildrar väldigt ortspecifika förhållanden som är svårare att generalisera än historiska fakta. Å andra sidan är dess fokus på att verkligen synliggöra nu levande människor i bygden oemotståndligt, särskilt som detta synliggörande innefattar inte bara etablerade vuxna utan även ungdomar och barn. Jag accepterar därför villkorslöst samtidsorienteringen.
Kanske kan också just det här häftet bli historiskt betydelsefullt för dem som är unga idag, men som om 30, 50 eller 70 år vill minnas tillbaka och visa för sina efterlevande hur det verkligen var att leva i Björklinge år 2008, i en tid då en vägdragning radikalt förändrade villkoren för försörjningen på platsen.

Hembygd i nya kläder

Ett samtida Björklinge möter läsaren i Björklinge hembygdsförenings nya skrift, konstaterar ­Agneta Lilja.

Ett samtida Björklinge möter läsaren i Björklinge hembygdsförenings nya skrift, konstaterar Agneta Lilja.