Han vill fånga medeltiden bakom ytan
Världen som yta och fönster kallar Uppsalaprofessorn Alf Härdelin sitt just utgivna verk om medeltidens andliga Sverige. Du ser först ytan hos den du möter: utseendet, gesterna. Men bortom, innanför ytan finns djupet!
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men det är bara ytan. Eller språket, om man så vill. De kulturella uttrycken som bär det djupa innehållet.
— Liksom kyrkobyggnaden har fönster som tillåter insyn för dem som står utanför och utblick för dem som befinner sig därinne, finns det i de kyrkliga riterna, orden och konstverken "fönster" som leder blicken inåt, till mysterierna, säger Alf Härdelin.
Han studerar i och för sig gärna ytan. Tycker om konst, musik, ord. Men är ständigt på väg in under, förbi bortom, rakt igenom mot detta djup, som är det som allt handlar om för honom: den kristna tron.
Den har han undersökt så gott som hela livet. Tron och kyrkligheten i historiskt perspektiv.
Snokar i källor
Ungefär en och en halv hyllmeter av bokhyllorna i arbetsrummet tas upp av böcker han själv skrivit, översatt eller medarbetat i.
— Det är min skrythylla!
Den nya boken är ett digert verk. Närmare 600 sidor, varav 60 sidor litteraturlista, ringar in och granskar Sveriges medeltida kristna liv. Den har just kommit från tryckeriet och man kan nästan känna doften av trycksvärta.
Bland källorna i litteraturlistan finns Vadstenabrödernas handskrifter, svenska medeltida predikosamlingar, den så kallade C-samlingen på Carolina och många andra samlingar och enskilda verk.
— Jag snokar, säger Alf Härdelin.
— Jag läser en bok, ser litteraturförteckningen i den och går vidare via den.
Döden mer närvarande
De källor han har använt, har i många fall använts också av andra forskare. Men oftast då lingvister, säger han.
— I flera fall är det bara jag som har ställt teologiska frågor till källorna.
Hur såg då det spirituella livet ut i Sverige under medeltiden?
— Ett ofta använt citat, såväl i predikningar som i traktat var: "Ingenting är vissare än döden, ingenting är ovissare än dödsstunden." Det var summan av medeltida livsvisdom!
Döden var mer närvarande i det dagliga livet i det medeltida samhället än i dagens Sverige. Det avsatte spår i kyrkans arbete. Man höll mässor för de döda, man tände ljus, man handlade med och vördade reliker — alltså kvarlevor - efter de heliga.
Vad fick den medeltida kyrkobesökaren i övrigt lära sig om tillvaron?
— Grundstrukturen i det medeltida tänkandet var frälsningshistorisk. Att vara kristen, var att vara inlemmad i den historia som går från skapelsen, via synden och utdrivningen ur paradiset, till jordelivet och via döden och domen åter till Gud. Kristus sammanfattar detta med sitt liv, sin död och uppståndelsen, säger Alf Härdelin.
De kulturella uttrycken var bärare av samma budskap som gudstjänsternas liturgi och ord. Arkitekturen, målningarna och musiken förkunnade.
— Men spiritualiteten fanns inte bara i kyrkan. Den genomsyrade också landskapslagar och krönikor. Till exempel är Erikskrönikan full av reflexioner av kyrkligt liv och kyrklig tro.
Och även något så prosaiskt och vardagligt handfast som en skogsstadga för Trögden i södra Uppland börjar med att lovprisa Gud och "swa ok hans signadha modher the kära".
— För medeltida kristna var kyrkan dels en stridande kyrka på jorden av och bland syndare, dels en segrande kyrka i himlen, där den triumferar över synden och består av dem som får skåda Gud ansikte mot ansikte.
Ännu en del planerad
Alf Härdelins närmare 600 sidor tjocka bok berättar mycket om tron och det kyrkliga livet under Sveriges medeltid. Men den berättar inte allt.
— Nej, dels kan vi bara i undantagsfall veta något om vad männi skor tog till sig av det som sades i predikningarna och hur deras tro verkligen såg ut, dels har jag bara börjat undersöka det här området, säger den 78-årige författaren efter nio års arbete.
— Det ska bli en del två också, om jag orkar.
Arbetar gör han alltid, har han alltid gjort. Semester var aldrig något som var liktydigt med lata dagar. Pensionärslivet innehåller också arbete vid datorn eller med böcker, papper och penna, varje dag. Han har fördjupat sig i Hildegard av Bingen och i Heliga Birgitta. Den senare är naturligtvis med i den nya boken och även Hildegard nämns.
Fotnot: PRESENTERAS: Världen som yta och fönster presenteras på lördag, 26 november kl 15, i Litslena kyrka, vars altarskåp från slutet av 1400-talet beskrivs i boken, som är utgiven av Sällskapet Runica et Mediaevalia, Stockholm.