Från oskuld till prostitution

Varje år kommer tiotusentals unga kvinnor från framför allt Östeuropa och andra fattiga grannländer till EU-staterna för att förhoppningsvis tjäna ihop en hygglig summa i vår undre värld av bordeller och annan sexindustri. En stor del av dem har lurats hit med löften om kaféjobb och liknande av en modernare men om möjligt brutalare variant av gamla tiders hallickar. Långsamt och tveksamt börjar opinionen i allt fler europeiska länder vakna till insikt om det elände som människohandeln - trafficking som det oftast kallas - innebär för alla inblandade. En som drar sitt strå till stacken genom att skildra ett typiskt fall i romanform är norskan Herbjørg Wassmo. Hennes Ett glas mjölk, tack är en rättfram och engagerad insats för att sätta ett viktigt samhällsproblem under debatt.

HUVUDPERSONEN är den 16-åriga Dorte från en by i Litauen, som luras att överge sitt fattiga men idylliska liv för ett påstått kaféjobb i Skandinavien. Hon är alltför oerfaren och oskyldig för att genomskåda de ruskiga typer - chramören Liudvikas och råskinnet Makar - som bjuder på skjutsen och redan på vägen till färjan våldtar henne. Wassmo har varit på plats och satt sig in i denna moderna slavhandel över Östersjön, och i det stora hela är den här historien av allt att döma mycket representativ för vad som sker mer eller mindre i skymundan över hela Europa. Tack vare den svenska lagstiftningen mot prostitutionens kunder är verksamheten mindre utbredd och lättarbetad just i Sverige än framför allt på kontinenten, men utrotad är den ingalunda.

Dorte hamnar emellertid i Norge, först i en anonym stad med drag av Trondheim och senare i Oslo. Även där finns "vakter" och beskyddare av varierande slag; somliga försöker vara "hyggliga", andra är hänsynslösa och våldsamma, men alla vill förstås tjäna pengar på flickorna, som fråntagits sina pass, sin rörelsefrihet och sin mänskliga värdighet. Självfallet är inte alla prostituerade lika skuldlösa offer och fast i en djävulskt uträknad fälla som romanens Dorte, men hennes fall är ändå typiskt nog, och dessutom skapar det klassisk spänning och sympati. Dorte dricker i motsats till sina kolleger helst mjölk, vilket framgår redan av boktiteln och utgör en symbolisk kontrast till miljöns allmänna förfall.

TRAFFICKING är en viktig och lukrativ del av vad man kallar den organiserade brottsligheten, med många och komplicerade kopplingar till den normala och legala ekonomin. Liksom narkotika- och vapenbranscherna bygger den sin existens på starka mänskliga grundinstinkter och underminerar samtidigt de moraliska normer som varje vettigt samhälle behöver. Wassmo lyckas faktiskt åskådliggöra vad det handlar om, med en traditionell och mycket lättläst berättarteknik. Dorte är kanske inte ett lika genomarbetat porträtt som hennes tidigare hjältinnor Tora och Dina, men det håller ändå rätt väl i sina kast mellan barnslig oskuld och vuxen överlevarinstinkt. Miljöerna både i Litauen och i den mellanstora norska staden är också väl återgivna medan slutkapitlen från Oslo verkar mindre trovärdiga. Där lyckas Wassmo inte knyta ihop de olika trådarna i väven och ge lagom inspirerande föraningar om hur det kan tänkas gå för Dorte.

Dortes pappa, som dött före handlingens början, är en förebild för flickan, som då och då drömmer om honom. Som kontrast mot hallickar och kunder fyller han en viktig funktion. Wassmo är kanske feminist men ingalunda manshatare, och hennes budskap är att vi - allmänhet, polis, opinionsbildare o.s.v. - måste på allvar ta upp kampen mot människohandeln och prostitutionen om vi skall undvika att tusentals kvinnoliv förstörs.

Från oskuld till prostitution

Herbjørg Wassmos nya roman Ett glas mjölk,tack är framför allt en engagerande skildring av människohandelns offer, konstaterar Tore Winqvist.