Förenklat om det kinesiska undret

Kina växer och utvecklas så att det knakar samtidigt som västvärlden skälver i sina ekonomiska och politiska grundvalar. Varför? Tim Andersson har läst en bok som intar ett kinesiskt perspektiv på världsekonomins utveckling.

Generaliseringar. Loretta Napoleoni uttalar sig ofta kategoriskt om den kinesiska nationen och dess innevånare i boken Made in China.

Generaliseringar. Loretta Napoleoni uttalar sig ofta kategoriskt om den kinesiska nationen och dess innevånare i boken Made in China.

Foto: Andy Wong/Eugene Hoshiko/AP Photo

Litteratur2011-08-23 11:04
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är väl vad jag var ute efter, idyll. Är på väg över ett berg i perifera sydvästra Kina. En veckas andrum från Beijings hyperboliska surrealism. Naturens naturliga fond av tät grönska och klar, hög himmel – till skillnad från storstadens jämngrå tak.

Men så plötsligt, som om Beijing hade följt efter mig, ser jag enorma pelare i dalen nedanför. Under resten av bussresan finns de intill oss, stegar spikrakt över hela berget. Man bygger järnväg. Liksom man bygger överallt här. I stad efter stad tycks det gå två byggprojekt på varje färdigt hus. Kinas väldiga och omvittnade utveckling äger rum i samma stund som kriserna avlöser varandra i USA och Europa.

Vad är det här för ett land? Vad är orsaken till dess ekonomiska framgång? I boken Made in China - Den nya ekonomiska supermakten försöker den italienska författaren och ekonomen Loretta Napoleoni att svara på det. Hon vill frigöra sig ifrån västvärldens låsta föreställningar och göra en historieskrivning utifrån ett kinesiskt perspektiv. I denna bildar 1989 själva navet och brytpunkten. Här skiljer sig hennes analys också radikalt ifrån den i väst allmänt vedertagna. Murens fall innebar nämligen, enligt Napoleoni, inte det västerländska systemets slutliga triumf. Tvärtom. Efter 1989 lade USA och Europa, genom en irrationell tro på nyliberalismen, grunden för den undergång som vi nu ser början på. I Kina däremot, med sin starka och kontrollerande stat, har en ständigt ökande BNP gått hand i hand med politiska och sociala reformer. En kommunism, med ”profiten som drivkraft”, tycks vara den bästa modellen för vår tid – helt i linje med Marx, enligt Napoleoni.

Made in China är i vissa avseenden svår att ta på allvar. Å ena sidan intar Napoleoni den nyktre intellektuelles problematiserande perspektiv. I det kan till och med en händelse som massakern på Himmelska fridens torg bli mångfasetterad. Man bör, även om det känns smärtsamt, ”erkänna att detta offer kanske trots allt räddade oss alla från en katastrof och att den som tog detta förfärliga beslut gjorde det i nationens intresse.” Å andra sidan idealiserar och förenklar hon, vilket resulterar i hårddragna, och ibland ofrivilligt komiska, generaliseringar. Som när hon skriver att de ”depressiva bor i Väst” medan folk i öst och söder om ekvatorn är mer tillfreds: de konsumerar mindre och ”njuter av livet”.

De stora svepen kan landa nära en obehaglig kulturessensialism. Napoleoni uttalar sig nämligen kategoriskt om nationen och dess innevånare. Det finns ett ”pragmatiskt sinnelag” inneboende ”hos det kinesiska folket”, och - enligt ett visst index som Napoleoni okritiskt refererar till - är kineserna ”mindre stränga och mer förändringsbenägna” än muslimer (som att det inte finns kinesiska muslimer!). Visst, i kraftig motvind måste man gå framåtlutad, som Olof Lagercrantz brukade uttrycka det. Men Napoleoni faller med jämna mellanrum huvudstupa i försvaret av Kina.

Hon är, som sin lärofader, Marx själv, skarp och angelägen i kritiken av den fria marknaden. När hon sedan kommer till den kinesiska modellen förlorar hon stringensen och balansen.

LITTERATUR

Made in China
Loretta Napoleoni

Leopard förlag

Översättning: Margareta Zetterström

Bäst: Den kritiska analysen av den västerländska, kapitalistiska modellen.

Sämst: Den okritiska analysen av den kinesiska modellen.