I början av 1990-talet nådde hardcoremusiken och straight edge-rörelsen Umeå och gjorde många vuxna konfunderade. Att ungdomarna tog avstånd från alkohol och droger var positivt, men att de blev veganer och fördömde allt köttätande var mer svårsmält. Speciellt när Scans lastbilar och korvkiosker började brinna. Navet i den energiska musikscenen var bandet Refused med den karismatiska sångaren Dennis Lyxén. Det fanns en rad andra hardcoreband, men Refused var hela tiden störst, nådde längst och gjorde scenen så stor som den blev. I 90-talets Umeå fanns det inga ungdomsdiscon, alla gick på hardcorespelningar.
I ”Revolten Rörelsen Refused” berättar den tidigare Uppsalamusikjournalisten och UNT-skribenten Patrik Wirén historien om bandet som hela tiden gav allt, tog alla spelningar och bara bet ihop vilka jobbigheter de än ställdes inför. Tills det inte gick längre mitt under en USA-turné precis innan genombrottet med det klassiska albumet ”The shape of punk to come”.
Den första boken om Refused ska naturligtvis vara heltäckande, men hade vunnit på färre upprepningar. Till exempel kunde ett eller två citat om hur ung publiken var i Umeå ha räckt. I egenskap av tidsdokument känns ”Revolten Rörelsen Refused” annars perfekt. Berättelsen om bandet som går från Umeås ungdomsgårdar till att få fans bland artister som Metallica och Anthrax, är både musikhistoriskt viktig och förbannat underhållande.