Finstilt om amerikansk vardag

Det är få författare förunnat att lika mästerligt som amerikanen Richard Ford skildra skalömsningen mellan två olika samhällen, livsstilar och värderingsgrunder. Och det är säkert ingen tillfällighet att Frank Bascombe så småningom blir fastighetsmäklare, husförsäljare i hemlöshetens tidevarv. Han är huvudperson i den trilogi som började med Sportjournalisten, som kom redan 1986, och sedan fortsatte med Självständighetsdagen för drygt 20 år sedan. Den har nu fullbordats med tegelstensromanen Som landet ligger. Här har Frank Bascombe blivit 55 år. Han har en egen fastighetsbyrå i den fiktiva staden Haddam, belägen vid östkusten i New Jersey. Den andra frun, Sally Caldwell, har just övergivit honom när hennes efter Vietnamkriget försvunne och dödförklarade make Wally oväntat gav sig till känna. Dessutom har läkarna fastställt att Frank lider av prostatacancer, en sjukdom för vilken han får behandling.

Även om sömmarna är synliga här och var i berättelseväven och den nu på svenska utgivna Som landet ligger inte riktigt når upp till berättarkraften hos den av Caj Lundgren mästerligt översatta Självständighetsdagen, är det ändå en roman som åtminstone delvis rymmer åtskilligt av det som gör Richard Ford till en av sitt lands allra största författare. Detaljspäckat men för den skull inte överlastat beskriver Ford miljöerna med en sakkunskap som skapar stor närhet. Antingen det handlar om småstadslivet, vyerna längs vägarna där Frank Bascombe färdas under sina många bilturer eller om närområdet vid havet med stranden och vattnets rörelser, som samtidigt svarar mot den livsnära puls som kännetecknar boken i stort. Det som inte minst utmärker människorna i Richard Ford böcker är deras förmåga att uppehålla sig och leva i nuet. Det gäller också den här volymen. Även om själva grundvalen för detta är en bräcklig livsform, kanske mera skör, skyddslös och sårbar än någonsin, fylld av fallgropar, impulser och överraskningar och bara i mycket begränsad utsträckning möjliga att styra, kontrollera eller påverka.

Givetvis är det Frank Bascombes cancer som höjer temperaturen på närkampen med de existentiella frågorna den här gången. Men överlag finns där en medvetenhet fördelad på åtskilliga av de medverkande om livets ändlighet och oberäknelighet. Vad gäller livsmönster rymmer bokens skildringar även en desillusionerad klarsyn som väl aldrig tidigare. Kanske kan man lite på avstånd dessutom skönja inslag som riktar blicken mot den amerikanske filosofen Ralph Waldo Emersons tänkande. Människans möjligheter att bli hemmastadd i och bebo ett liv som utgår från henne själv och är hennes eget är en diskussion som förs romanen igenom. Det betyder att det samtidigt blir en tillvaro från dess mest finstilta sidor som Richard Ford ofta återvänder till. Här finns en påtaglig ödmjukhet på tal om hur mycket eller snarare hur lite vi i grunden vet om varandra. Och även om oss själva.

Som landet ligger utspelas under tre dagar i november 2000 i samband med millenniumårets Thanksgiving Day. Richard Ford har valt ut en serie typsituationer som föregår ett onekligen dramatiskt skeende på denna dags kväll. Varje sådan situation tillåter honom att utveckla förlopp som säger någonting viktigt om de i skeendet inblandade människorna. Gärna i en lätt karikerande, smått ironisk och då och då raljerande ton. Men också om det amerikanska samhället, dess möjligheter, avarter och ofta outtalade, kollektiva stämningar. Det är säkert heller ingen tillfällighet att uppgörelsen mellan Bush och Gore i Florida från presidentvalets absoluta slutskede är med som en utvikning i handlingen. Frank Bascombe framlever sina dagar som fastighetsmäklare i ett till det yttre inte särskilt uppseendeväckande liv. I varje fall om man bortser från ett inlagt slagsmål på en bar och de thrillernära händelserna på slutet. Första hustrun som blivit änka i sitt nya äktenskap gör föranstaltningar för ett återvändande. Dottern Clarissa söker en lesbisk identitet. Mellan sonen Paul och hans pappa är luckorna i kommunikationen ett viktigt inslag. Sorgen över den andra sonen, Ralph, som dog tidigt vill aldrig lägga sig till ro. Saknaden efter Sally svarar för en annan av romanens dova stämtoner.
Åtskilligt handlar om att få styrsel i ett allt annat än lätthanterligt liv och här finns överensstämmelser mellan hur en författare arbetar och hur den som är i fastighetsbranschen går till väga, om man får tro Richard Ford: "Fastighetsmäklare delar en basnäring med romanförfattarna som skapar betydelse ur det hejdlösa livet bara genom att välja, ändra och berätta. Fastighetsmäklare skapar betydelse genom att sälja, vilket betalar sig bättre än författandet och antagligen är mindre svårt att göra väl". Det finns flera sådana självironiskt sneda leenden i romanen. Men emellanåt även drag av en förströddhet i den språkligt säkert inte helt lättöversatta romanen. Givetvis ligger det en viktig poäng i att välja just år 2000 för en berättelse, som vill skildra inte minst de mentala livsvillkor som skiljer tillvaron mellan här och nu och vår sida av millennieskiftet från de i en hel del avseenden mera lätthanterliga och överskådliga mänskliga orienteringspunkter och ledstjärnor som gällde under större delen av förra århundradet. Rentav är det är det i sista hand svårigheter av den sorten som fått genomslag också i den här romanens utformning något som i sin tur alltså medfört att den saknar det självklara mästerskap som kännetecknar de tidigare trilogidelarna.

Finstilt om amerikansk vardag

Richard Ford avslutar sin svit om amerikanskt vardgsliv med Som landet ligger, en omfångsrik roman som dock inte når upp till mästerskapet i trilogins tidigare delar, skriver Bo-Ingvar Kollberg.