Finanshistorien styrs av känslor

Det är väl ett smart sätt att slå mynt av en recession när man som den skotske historikern Niall Ferguson publicerar en diger bok om finansvärldens historia samma år som USA:s finansiella system imploderar. I pengarnas tid är den första bok av honom som översätts till svenska, och det vore glädjande om den följdes av fler. Han är lika produktiv som provokativ och ställer gärna till "skandaler" i försiktiga akademikers kretsar. Vilka invändningar man än må ha finns det alltid något att förhålla sig till.

En historisk belysning av finansvärlden har en speciell pedagogisk poäng. Stora kriser inträffar sällan och de som har upplevt en har lämnat yrkeslivet när det är dags för nästa. Bristen på erfarenhet skapar en illusion av trygghet och kontroll. Den stora förtjänsten med denna bok är att Ferguson utifrån det historiska perspektivet vägrar köpa den nyklassiska nationalekonomins idéer om individens och marknadens rationalitet. Det finansiella systemet speglar med förstoring vår benägenhet för känslomässiga överreaktioner - illusioner, panik, flockbeteende.

Boken bjuder på en entusiasmerande guiding genom det historiska landskapet, men det är inte alltid begripligt varför Ferguson stannar på ett ställe men inte på ett annat. Det jag framför allt saknar är en bättre belysning av de politiska reaktionerna på finansvärlden. Den moderna antisemitismen, för att ta ett exempel, ställde en kosmopolitisk, parasitär, judisk finansvärld mot en genuin tysk industrialism. På så sätt kunde nationalsocialismen både vara anti- och prokapitalistisk. Denna polarisering mellan finansvärld och industri har fortfarande grepp om sinnena och kan bli betydelsefull.

Bäst är Ferguson när han belyser relationen mellan Kina och USA. Kineserna moraliserar ibland över att amerikanerna levt över sina tillgångar, men de har själva gjort det möjligt och dragit nytta av det. Ekonomierna är så integrerade att man kan se dem som ett land, "Kimerika". Kinas "sparfrossande" har lagt grunden för USA:s överkonsumtion. Kina har blivit USA:s bank och beviljat krediter som använts för att köpa kinesisk export. Som i sin tur ger nya överskott att låna ut.
Men Ferguson påminner om att symbios och fientlighet är tätt sammantvinnade. Under slutet av 1800-talet hade hegemonen England och uppstickaren Tyskland en liknande relation. Den varade som bekant inte. En större konfrontation i vår tid är faktiskt enligt Ferguson oroväckande sannolik. En sådan skulle leda till ett liknande sammanbrott för globaliseringen som första världskriget gjorde.

Finanshistorien styrs av känslor

Historikern Niall Ferguson guidar i en ny bok genom finansvärldens historia. Mest intressant blir det när han belyser relationen mellan Kina och USA, skriver Kay Glans.